Svensk lagstiftning måste anpassas efter det växande hotet från extremismen. Vi måste göra mer för att säkra de grundläggande fri- och rättigheterna eftersom antalet våldsbejakande extremister har ökat kraftigt de senaste åren. Inte minst är det hotet från de våldsbejakande islamisterna som behöver bekämpas med kraft.
Därför vill vi moderater att lagstiftningen kring utländsk finansiering av trossamfund ses över.
I ett mångkulturellt samhälle är skyddandet av den enskilde individens fri- och rättigheter extra viktigt. Ska olika kulturella och religiösa inriktningar kunna samexistera krävs att dessa fri- och rättigheter liksom vår demokrati och rättsstat respekteras och skyddas. Både den positiva och den negativa religionsfriheten, som innebär rätten att inte tillhöra en religion eller utöva en religion, ska skyddas.
Extremister som missbrukar religionen i syfte att sprida antidemokratiska och våldsbejakande budskap måste motarbetas.
I dag har Sverige ett växande problem med våldsbejakande extremism. Antalet våldsbejakande extremister räknas inte längre i hundratal utan i tusental. Det största hotet utgörs, enligt Säpo, av den islamistiska extremismen.
Sverige har sett den yttersta konsekvensen av vad extremismen kan åstadkomma. Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm är ett bevis på att hotet är reellt och att vem som helst kan drabbas. Därför måste vi komma åt de miljöer där extremismen frodas. Segregationen måste brytas och utvecklingen i utsatta områden måste vändas. Men vi måste också komma åt den utländska finansieringen av den islamistiska extremismen.
Under år 2017 genomförde tidningen Dagens ETC en granskning av utländsk finansieringen av moskéer i Sverige.
Granskningen visade att 17 av de 25 största offentliga moskéerna i Sverige har erhållit medel från utlandet.
Bland annat har de kommit från Saudiarabien, vars regim under lång tid har finansierat moskéer utomlands i syfte att sprida landets extrema tolkning av islam.
I nuläget har vi tyvärr inte en detaljerad bild kring om utländska pengar till moskéer har villkorats på något sätt. Men omfattningen och erfarenheter från andra länder visar att detta måste tas på största allvar. Det behövs en gedigen kartläggning av vilka trossamfund som har erhållit finansiering och om utländska extrema intressen har villkorat medlen på något sätt. I samband med detta bör regelverket ses över i syfte att motverka att extremister finansierar trossamfund i Sverige. Ytterst är detta en fråga om frihet.
När enskilda moskéer tas över av utländska extrema krafter fråntas de moderata muslimerna möjligheten att utöva sin religion fritt.
I stället kan de behöva utstå påtryckningar. Att ge extremister överhanden är att i förlängningen undergräva religionsfriheten.
Självklart ska inte moderata välfungerande trossamfund påverkas negativt av en förändrad lagstiftning. Reglerna måste utformas på ett sådant sätt att det är de extrema och odemokratiska krafterna som motarbetas.
Religionsfrihet är ett kännetecken för våra västerländska demokratier. Samtidigt ser vi med allvar på att islamistisk extremism i dag erhåller finansiellt stöd.
Det försvagar de krafter inom den muslimska världen som hellre vill se en moderat islam i samexistens med demokratiska samhällen.
Därför bör utländsk finansiering av trossamfund och moskéer som syftar till att sprida extremism begränsas.
Marta Obminska, riksdagsledamot (M) Uppsala län