REPLIK
Min debattartikel om sjukvården den 2/1 har gett upphov till en hel del reaktioner. Man ifrågasätter bland annat uppgifter om att den svenska sjukvården skulle ha hamnat på efterkälken vad gäller medicinsk forskning, specifikt angående den viktiga proinflammatoriska neuropeptiden CGRP.
Det har påpekats att det var svenska forskare vid Karolinska Institutet som upptäckte CGRP i början av 1980-talet. Det stämmer! Det intressanta är att när jag gick utbildning till smärtläkare i USA på 1980-talet, ingick dessa svenska rön och hade börjat praktiseras inom privatsjukvården, medan det skulle dröja ytterligare nästan 40 år (!) innan de började komma Akademiska sjukhusets patienter till del.
Fokuset i sjukvården måste naturligtvis vara att hjälpa patienterna. Det vore synd om en utveckling av sjukvården inte kan diskuteras på grund av debattörers (UNT 22/1 och 25/1) oro för vem som ska få del av allmänna medel, bara regionens egen sjukvård som nu eller yrkesutbildade aktörer som dessutom kan lämna garanti på utfört arbete. Svenska vårdutbildningar är avsiktligt mest forskarförberedande.
Majoriteten av patienterna i sjukvården har så kallade funktionella tillstånd för vilka skolmedicinen inte har hunnit införa evidensbaserade behandlingar. Den största gruppen, två miljoner patienter, har medelsvåra till svåra kroniska smärtor. Minst en miljon har tarmsjukdomen IBS och en stor grupp lider av psykisk ohälsa och beroendesjukdomar.
Varje svensk betalar i snitt cirka 33 600 kronor (2019) per år för att få ”god vård” enligt HSL, funktionella sjukdomar är faktiskt inte undantagna i lagen. Den ojämlikhet i vården som debattörerna fruktar allra mest är redan här, när patienter måste betala dubbelt för behandling av funktionella tillstånd. Ojämlikt är det även att cancerbehandlingar som anses alltför kostsamma, över 3 miljoner, i vissa regioner bara erbjuds till patienter som kan betala hälften själva. Ett sätt att förebygga cancer enligt professorerna Jan Pontén och Hans Wigzell praktiseras inte heller, trots att var tredje svensk beräknas få cancer, alltså 3,3 miljoner individer.
Utrymmet i en slutreplik tillåter inte redogörelse för behandling av de olika funktionella tillstånden.
Den allvarligaste komplikationen vid covid-19, så kallad cytokinstorm, går enligt Läkartidningen 2020-04-22 och 2020-05-05 att förebygga med cytostatika i lågdos, en billig behandling som har använts länge inom reumatiker- och transplantationsvården.