Under de senaste åren har de som drabbats av någon form av hjärtsjukdom fått en allt mer sammanhållen vård. Målet är att vården, från det akuta skedet till eftervården, ska hänga ihop. Men fortfarande finns det tydliga brister i hela landet, även i Region Uppsala. Skillnaderna mellan sjukhusen är dessutom oacceptabelt över landet
Hjärtsjukvårdens kvalitetsregister Swedeheart publicerar varje år en rapport som speglar olika insatser i vårdkedjan, från akut omhändertagande till eftervård, där olika sjukhus kan jämföras. Under våren 2024 kommer 2023 års resultat för hjärtsjukvården. Dessvärre så ser vi inom Riksförbundet HjärtLung att vården inte blivit mer jämlik och tagit till sig nya behandlingsrön. Detta baserar vi på att över tid har skillnaderna bestått och Swedehearts rapport.
Även de regionala skillnaderna är stora. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping får ett sämre resultat än till Karolinska i Solna och sjukhusen i Eskilstuna och Västerås.
För att minska skillnaderna i Region Uppsala och övriga landet krävs ett samlat grepp, att regeringen behöver ta initiativ till en nationell strategi för hjärtsjukvården. Sverige – staten, regionerna och kommunerna – bör arbeta för att angripa den ojämlikhet som finns när det gäller förebyggande, upptäckt och behandling av hjärtsjukdom.
I dag får personer med högre socioekonomisk status hjärt-lungräddning snabbare i samband med att de drabbas av hjärtstopp på sjukhus. Efter 30 dagar är det också större sannolikhet att personer med högre socioekonomisk status är vid liv. Allt enligt statistik från Scapis, Swedish Cardiopulmonary bioimage study, som också visar att människor som bor i områden med låg utbildningsnivå och inkomst har en kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom.
I väntan på en nationell strategi kan Region Uppsala gå före. Siffrorna i Swedeheart gör det uppenbart att det behövs ett samlat grepp om hjärtsjukvården. Det är positivt att Region Uppsala tar stora steg framåt för att utveckla en god och nära vård, med utveckling av primärvården. Speciellt viktigt är framväxten av vårdcentrum, som är en nivå mellan vårdcentralerna och specialistsjukvården. Men det vi känner en oro för att just hjärtsjukvården inte prioriteras i denna utveckling. Att behovet av hjärtsviktmottagningar i primärvården fortsatt är osäkert är ett exempel.
Region Uppsala kan ta taktpinnen när det gäller detta. Detta skulle vara till gagn för hjärtpatienterna nu och i framtiden då dess data skulle kunna användas för forskning. Till exempel borde det räcka att en patient ger ett samtycke till alla inom vården om att hens vårdinformation kan delas.
I dag finns det risk för att den ojämlikhet som råder inom vården ökar. I och med att regionernas engagemang i vården ser olika ut kan den skifta kraftigt mellan olika delar av landet. Lagstiftningen har sin grund i en annan tid då regionerna inte hade samma ansvar och möjlighet som i dag och vården har en bristande samverkan med patientorganisationer som kan påverka regionernas arbete.
Sveriges nationella cancerstrategi, som regeringen antog 2009, visar att det går att hitta former för regionalt och nationellt samarbete. Regeringen beslutade nyligen att uppdatera cancerstrategin, vilket är bra. Nu är det dags att ta initiativ till en nationell strategi för hjärtsjukvården också, men i väntan på det kan Region Uppsala gå före.