Hjulen i ekonomin har åter börjat snurra och industrin är på väg tillbaka i full verksamhet. Det är glädjande. Men för många företag i tjänstesektorn som lever med restriktioner som i praktiken innebär näringsförbud är coronakrisen fortfarande lika påtaglig som i våras. För att undvika stora uppsägningar måste det statliga permitteringsstödet, i praktiken ett stöd riktat till den enskilde medarbetaren, förlängas.
I takt med att ekonomin återhämtar sig kan allt fler anställda gå tillbaka till sina jobb. Att jobben fortfarande finns kvar beror dock till stor del på att företagen under krisen kunnat minska personalens arbetstid, med som mest 80 procent. Staten har ersatt huvuddelen av lönekostnaden men även företagen och de anställda har burit en del av bördan.
Det är positivt att allt fler företag kan återstarta sin verksamhet och i vissa fall även visa goda resultat. Det innebär att systemet med korttidsarbete varit effektivt. Statliga medel har gjort det möjligt att vänta ut krisen istället för att tvingas till massuppsägningar. Tyvärr befinner sig långt ifrån alla branscher i samma positiva fas.
För researrangörer, tåg- och flygbolag, konsult-, medie-, rekryterings- och bemanningsföretag, biografer, mässor, konferensanläggningar, restauranger och kulturverksamheter är krisen långt ifrån över. I praktiken råder det helt eller partiellt verksamhetsförbud i många branscher på grund av de restriktioner som staten vidtagit för att begränsa smittspridningen. De företag vars verksamhet har försvårats av de statliga restriktionerna har hittills kunnat undvika massuppsägningar tack vare statliga stöd, där korttidsarbetet har varit enskilt mest effektivt.
Vid årsskiftet försvinner möjligheten till korttidsarbete. Stödet beviljas bara i nio månader under en 24-månadersperiod. Reglernas syfte är att hantera liknande problem som uppkom vid finanskrisen 2008–2009. Tidsgränsen på nio månader sattes för att inte olönsamma företag permanent skulle skyddas av statliga medel. Någon långdragen pandemi fanns inte i åtanke och därför behöver reglerna nu justeras.
Nya beräkningar som Almega gjort utifrån SCB:s arbetskraftsundersökning och statistik från Arbetsförmedlingen visar att cirka 35 000 anställda inom den privata tjänstesektorn redan har sagts upp. Dessutom riskerar närmare 60 000 anställda att förlora jobbet när den statliga ersättningen till korttidsarbetet fasas ut. Enbart i Uppsala län handlar det om 900 personer. Detta är mycket oroande.
I de branscher som fortfarande är drabbade av restriktioner finns en mängd företag som i grunden är konkurrenskraftiga. Om det statliga stödet för korttidsarbete avslutas kommer det, förutom stora uppsägningar, även leda till omfattande kunskaps- och kapitalförstörelse då verksamheter som byggts upp under lång tid tvingas lägga ner. Om politikerna stryper hjälpen till utsatta arbetsplatser och branscher för tidigt riskerar Sverige att drabbas av självförvållade skador.
Internationella valutafonden har slagit fast att detta är den värsta krisen sedan 30-talets stora depression och förordar att de statliga ersättningssystemen förlängs. Samtidigt som Sverige fasar ut ersättningarna till företag har Tyskland beslutat om att förlänga korttidsarbetet till slutet av 2021. Även Österrike har beslutat om att förlänga korttidsarbetet och givet den ökande smittspridningen kommer fler länder att följa deras exempel.
Nu måste våra svenska politiska beslutsfattare sätta ner foten. Ska de sista statliga ersättningarna fasas ut vid årsskiftet och tvinga företag som belagts med näringsförbud till stora uppsägningar och konkurser? Eller är politikerna beredda att ta sitt ansvar och hjälpa företagen och de anställda så länge pandemin pågår? Enbart i tjänstesektorn står ytterligare 60 000 jobb på spel. Valet borde vara enkelt. Almega kräver att niomånadersregeln avskaffas och att möjligheten till korttidsarbete förlängs till juni 2021.