30 år senare är demokratin på tillbakagång

För att samarbetet ska fungera måste alla EU-medborgares rättigheter värnas, oavsett land, skriver Arba Kokalari.

Arba Kokalari, Europaparlamentariker (M)

Arba Kokalari, Europaparlamentariker (M)

Foto: Fredrik Persson / TT

Debatt2019-11-09 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För 30 år sedan revs symbolen för Europas delning i väst och öst när Berlinmuren föll och människor började befrias från kommunismens förtryck. Det är en historisk dag. För mig som föddes i ett land styrt av en kommunistregim är den extra viktig.

Samtidigt som vi är många som hedrar denna dag påminns vi om att det fria Europa ständigt måste försvaras. 

Demokratin är på tillbakagång globalt och tyvärr går utvecklingen åt fel håll i flera av EU:s medlemsländer, när Europasamarbetets grundläggande värderingar ifrågasätts.

EU utmanas också utifrån av Rysslands aggression, Kinas globala maktambitioner och handelskrig som hotar våra ekonomier. I det här läget måste Europa hålla ihop och vara en stark internationell röst.

Det var värderingarna om individens frihet, marknadsekonomi och rättsstat som lyfte Europa efter andra världskriget och tog det forna östblocket ut ur fattigdom.

Europasamarbetet har både säkrat freden och motarbetat förtryck. Därför måste vi fortsätta stå upp mot dem som ifrågasätter och motarbetar dessa grundläggande värden.

För mig är några frågor särskilt viktiga i arbetet med att säkra demokratin: 

Arbetet måste fortsätta för att medlemsländer vars regeringar aktivt motarbetar eller undergräver demokratins kärnvärden ska mötas med tydliga konsekvenser.

En kombination av skarpa rättsliga påföljder och frysta utbetalningar av EU-medel är nödvändiga. Jag vill inte att svenska skattepengar går till länder som legaliserar korruption, som i Rumänien, eller till Ungern och Polen där man politiserar rättsstaten och fria medier. EU-kommissionen är fördragens väktare och får inte undvika att dra medlemsstater inför rätta i EU-domstolen när de exempelvis undergräver det egna rättsväsendets självständighet. 

Demokrati och rättsstat måste avspeglas i EU:s utvidgningspolitik.

Europeiska länder som uppfyller EU:s högt ställda krav ska kunna bli medlemmar i unionen. Det är en princip som fortsatt måste värnas. Samtidigt måste det alltid säkerställas att en utvidgning av EU inte innebär att Europas grundläggande värderingar riskeras eller kompromissas bort. EU måste öka och förtydliga kraven på rättsstatens och demokratins funktion och ha tydliga gränser för vad som förväntas innan ett EU-medlemskap kan bli aktuellt.

I utrikespolitiken behöver EU kunna agera snabbare och mer kraftfullt jämfört med i dag, för att vara en stark motpol mot auktoritära regimer.

Vi behöver därför komma bort från kravet på enhällighet för beslut inom vissa delar av utrikes- och säkerhetspolitiken, såsom sanktioner, mänskliga rättigheter och civila operationer. Enhällighet inom många beslut i EU-samarbetet är fortsatt avgörande, men på dessa områden behövs förändringar om EU ska vara en stark utrikespolitisk aktör. 

Rysslands aggressioner och brott mot internationell rätt måste fortsatt bemötas med hårda fördömanden och sanktioner från EU:s sida.

En EU-gemensam Magnitskijlagstiftning, som gör det möjligt för EU att införa skarpa sanktioner mot dem som bryter mot mänskliga rättigheter, är en avgörande del i en utrikespolitik som står upp för demokrati och grundläggande rättigheter. 

EU är en gemenskap där alla länder delar beslutsfattande, lagar och rättigheter. För att samarbetet ska fungera ska alla EU-medborgares rättigheter värnas, oavsett i vilket medlemsland man befinner sig i. 

Vikten av europeiskt samarbete är särskilt tydlig en dag som denna. Genom ett utvecklat demokratiarbete kan EU bättre slå vakt om grundläggande värderingar, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Karta: Berlin