Så ska ytterligare ett år, 2017, summeras i regionfullmäktige. Den styrande minoriteten, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vill gärna ge sken av att allt går åt rätt håll, men en närmare granskning är avslöjande.
Vårdköer har fortsatt att växa, bristen på vårdpersonal fortsätter att vara det stora problemet, antalet stängda vårdplatser är fortsatt högt, det är färre som får vård och vi kan konstatera stora underskott i hälso- och sjukvården totalt.
Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott på 205 miljoner för 2017 och har under de senaste tio åren gått back med 1 850 miljoner, det vill säga 1,85 miljarder.
Mest allvarligt är att allt färre får vård, inte bara på Akademiska, utan även inom primärvården och på lasarettet i Enköping. Detta i ett läge när befolkningen i länet ökar mest i landet, när andelen äldre ökar stort och när vårdköerna redan är långa. Vårdköerna, som började växa på borgarnas tid, har fortsatt att växa under denna mandatperiod.
I december 2017 uppmättes den längsta kön någonsin till operation och behandling. 4901 patienter, vilket är 705 fler än föregående år, väntar – och väntar länge.
Den främsta orsaken är förstås bristen på vårdpersonal. En brist som förvärrats under åren och som gör att kostnaden för inhyrd personal ökat med 50 procent. Här uppvisar den styrande minoriteten en förvånande oförmåga att komma med förslag till åtgärder som på allvar förändrar läget för personalen på vårdgolvet. Det har i stället blivit papperstigrar i form av olika policydokument. När vårdpersonalen inte orkar mer eller inte trivs på jobbet så måste det till stora insatser för att vända på läget. Fler händer i vården för att avlasta och bygga mer robusta verksamheter, större delaktighet i hur arbetet ska genomföras och det behövs en lönepolitik som ger alla en löneutveckling värd namnet.
Med personalbristen följer inställda operationer och stängda vårdplatser. Svårast är läget på Akademiska sjukhuset som också tappar riks- och regionvårdsintäkter.
Ändå fortsätter sparkraven och Akademiska ska förutom att hämta hem föregående års underskott, även spara en procent. Det är tyvärr bara Vänsterpartiet som ständigt förespråkar mer resurser till sjukhuset för mer personal, för mer vård och för kortare vårdköer. Det går inte att spara sig till mer personal och det går inte att spara sig till mer vård. Det behövs rejäla satsningar!
Taxorna inom kollektivtrafiken fortsätter att stiga mer än konsumentindex. Priset för ett periodkort ökade med 6 procent 2017. Prishöjningarna bidrar till att bilen fortsätter att vara ett logiskt och prisvärt alternativ till kollektivtrafiken för väldigt många. Det gäller särskilt för de som bor i kransorterna runt Uppsala och som tidigare också drabbats av den stora pris- och zonförändringen där enkelresorna blev dubbelt så dyra och periodkortet 50 procent dyrare. Med bilen och skatten betald är det bränslekostnaden som blir jämförelsen. Och då blir det billigare att ta bilen och billigare ju fler som ska åka. För att klara klimatutmaningen måste kollektivtrafiken på allvar kunna konkurrera med bilen och då måste taxorna hållas nere.
Vänsterpartiet envisas med att föreslå en utvidgad stadszon som omfattar flera av kransorterna runt Uppsala, och att det införs ett särskilt periodkort till lägre pris för stadszonen.
För miljön och klimatets skull. Det ska vara enkelt och billigt att åka kollektivt!
Sören Bergqvist, regionråd (V)
Neil Ormerod, regionråd (V)