Sveriges välfärd och konkurrenskraft vilar på företagens axlar. Utan våra företagare och entreprenörer skulle vi ha färre jobb, lägre löner och sämre välfärd.
Den viktigaste åtgärden för att öka konkurrenskraften är att göra det enklare för företagare. Att förenkla regler och minska byråkrati för företag kan samtidigt vara det billigaste och mest effektiva sättet att stärka svensk ekonomi och få i gång vår tillväxt. Uppsala ligger på plats 221 av Sveriges 290 kommuner när företagsklimatet mäts och vi behöver skyndsamt stärka vårt eftersatta företagsklimat. Det gör vi genom ambitiösa mål, tydlig styrning och med en företagarvänlig politik där vi minskar på onödigt krångel och ger företag en bättre service när de är i kontakt med det offentliga. Lyckas vi med detta kan vi tillsammans med näringslivet växa och därmed få mer pengar till vår gemensamma välfärd.
Frågan kring företagarnas situation angår fler än man tror. Nära en halv miljon svenskar är företagare, och nästan var tredje anställd i Sverige arbetar i ett småföretag. Enbart i Uppsala betalar företagen med sina anställda årligen 17,76 miljarder i skatt. Det motsvarar kostnaden för 117 grundskolor, 20 951 förskoleplatser, 2 606 specialistläkare, 5 804 poliser och 7 335 undersköterskor i hemtjänsten.
Trots detta hämmas de av regelkrångel och onödigt snårig byråkrati. I stort sett alla som driver företag kan idag ge konkreta exempel från sin vardag om den tungrodda byråkratin.
En svensk företagare måste navigera genom cirka 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. Statistiken visar att det är fler företagare som upplever att det har blivit svårare att följa de statliga reglerna jämfört med hur det var för bara ett år sedan. Detta är en utveckling vi måste vända, det måste bli lättare att vara företagare i Sverige, inte svårare.
Nyligen skickade den moderatledda regeringen ut en lagrådsremiss där man föreslår att avskaffa kravet på att spara papperskvitton i bokföringssyfte. Det beräknas minska företagens administrativa kostnader med nästan fyra miljarder kronor årligen och är en av de största regelförenklingarna på decennier. Även förra årets avskaffande av danstillståndet var ett litet men viktigt steg i rätt riktning mot mindre regelkrångel och mer frihet.
Men ansvaret ligger inte enbart hos vår nationella lagstiftning. Även EU har en viktig roll att spela. EU:s arbete måste fokusera än mer på hur medlemsländerna tillsammans kan arbeta för att förbättra företagarnas situation och hur vi kan stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft gentemot andra växande ekonomier. I EU ska vi ha gemensamma spelregler med effektiva och smarta regler för företag kopplat till viktiga områden såsom miljö, hälsa, säkerhet och inte minst att motverka ekonomisk kriminalitet, men de får samtidigt inte hindra företag från att verka och kunna växa.
Den inre marknaden måste fortsätta utvecklas för att EU ska kunna bli en mer attraktiv plats att investera i men den europeiska byråkratin som i dag sätter käppar i hjulen för företagen som vill expandera måste kraftigt minska. Företagen i Uppsala måste ges förutsättningar att utvecklas, inte avvecklas.
Om Sverige ska fortsätta kunna vara ett konkurrenskraftigt land måste politiker på alla nivåer, från kommunfullmäktige i Uppsala till Sveriges riksdag och Europaparlamentet underlätta för företagarna. För det är den största potentialen för tillväxt, jobbskapande och stärkt konkurrenskraft.