Replik
Johanna Spångberg på SLU Epok skriver i UNT: ”Jämförelse mellan jordbrukssystem kräver helhetssyn”. I den bästa av världar så produceras våra livsmedel med så hög avkastning som möjligt, och så lite negativa konsekvenser för miljön som möjligt. En viktig aspekt är att jordbruket ska vara långsiktigt hållbart.
För att uppnå denna vision borde det rimligen vara bäst att satsa på ett enda ”jordbrukssystem” och inte två med olika regelsystem.
För att inte gå vilse bland alla argument för det ena eller andra odlingssättet är det bra att fokusera på de viktigaste.
Spångberg skriver att det går att försörja världens befolkning med livsmedel vid en hundraprocentig omställning till ekologiskt under vissa förutsättningar. Matsvinnet måste minska så även livsmedelsgrödor till djurfoder. Flera frågor inställer sig genast: hur mycket ska matsvinnet minska och hur mycket ska livsmedelsgrödorna minska i djurfodret? Är den minskningen som krävs realistisk att uppnå? Och om man inte ska ta jordbruksmark i anspråk för att odla foder till djuren var kommer då fodret ifrån? Eller ska mängden djur minska? Beaktar kalkylen att mänskligheten beräknas öka från cirka åtta miljarder till cirka elva miljarder inom bara 15 år?
Men ett av de största problemen undviker Spångberg att nämna: hur ska det gå till utan konstgödsel?
De vanligaste argumenten mot konstgödsel är: Inte långsiktigt hållbart en ändlig resurs (fosfor), produktionen orsakar utsläpp av nitrösa gaser och använder fossila bränslen, orsakar övergödning och skadar det mikrobiella livet i jorden.
Samtliga argument mot konstgödsel går att vederlägga, men textutrymmet här tillåter inte det. Fosfor är en ändlig resurs även i det ekologiska jordbruket men det undviker man att tala om.
Om det ekologiska jordbruket överger de ideologiska skygglapparna och accepterar konstgödsel och modern genteknik i växtförädlingsarbetet, så vore mycket vunnet i strävan efter ett långsiktigt hållbart jordbruk. Med i övrigt bibehållna regler borde man fortfarande kunna kalla det för ekologiskt jordbruk.
Slutligen, det råder inte enighet ifråga om målet 100 procent ekologiska livsmedel i Uppsalas kommunala verksamhet. Efter en direkt fråga till samtliga ledamöter i kommunstyrelsen, visade det sig att flera partier var emot det målet. De som var mest tydliga med att vara för målet 100 procent var MP och V.