Det är allvarligt att kommunens politiska styre trots omfattande lokala protester fortsätter att köra på med en kraftig bebyggelseplan i Uppsala stads södra stadsdelar. Ambitionen om att snabbt bygga mycket, högt och tätt koncentrerat till Uppsala stads södra delar uttrycks i det så kallade Uppsalapaketet. Planerna, som inkluderar spårväg, saknar starkt stöd bland Uppsalaborna. Många är mycket kritiska. Inte minst många landsbygdsbor som fortsätter att prioriteras bort till förmån för stadsutveckling. Många invånare är inte ens medvetna om den kraftiga och koncentrerade byggambitionen som drivs framåt.
Uppsalapaketet är inte ordentligt prövat bland Uppsalaborna i allmänna val. Den dåligt förankrade planen exemplifierar enligt Utvecklingspartiet demokraterna en representativ demokrati som gått över en anständighetsgräns. Det är i valet 2022 till Uppsalas kommun- och regionfullmäktige som invånarna har en chans att på allvar göra sin röst hörd i denna mycket stora och omfattande fråga.
Uppsalapaketet röstades igenom av nästan alla kommunens och regionens politiker. Paketet beskrivs i ett avtal mellan staten, regionen samt Uppsala kommun. Uppsala kommun ger i avtalet löften om att bygga 33.000 nya bostäder bara i Uppsala stads södra stadsdelar. I de sydöstra stadsdelarna planeras för 21.500 av dessa. Socialdemokraterna och Liberalerna driver på för dessa byggambitioner samt för spårväg. Moderaterna och Centerpartiet i kommunen säger så kallade BRT-system för bussar som kräver egna separata särskilt byggda körbanor. Moderaterna och Centerpartiet i regionen leder parallellt aktivt arbetet som driver spårvagnsambitionerna framåt. Moderaterna står som Socialdemokraterna helt bakom Uppsalapaketet. Rörigt är det och förankringen hos invånarna är dålig.
Det behövs mycket bättre processer för konstruktiva invånardialoger som leder till att invånarnas synpunkter bättre tas till vara. Seriös inkludering av berörda invånare leder både till klokare beslut och snabbare handläggningstider. Gång efter gång upplever vi tydlig frustration från många Uppsalabor över att stora beslut är dåligt förankrade. En frustration som i sin missnöjesform år efter år stoppat de styrande partiernas vilja genom överklaganden till domstolar.
Exemplen på bristande lokal demokratisk process är många. Motståndet mot att seriöst involvera invånarna är stötande. Utvecklingen av Seminarieparken, en ny ishall, ett nytt konstmuseum, förtätningen av Eriksberg, bebyggelsen av Ulleråker, de kraftiga byggidéerna i Uppsalas övriga södra stadsdelar samt spårvägsprojektet vittnar om ett demokratiunderskott. Vilka ska lokala politiska företrädare representera? De som tror att en majoritet av invånarna är emot utveckling har fel. Många vill dock att utvecklingen ska ske klokt både för oss som lever här idag och för dem som lever i framtidens Uppsala.
Uppsalapaketet, med ambitionen att fram till 2050 bygga 33 000 nya bostäder i Uppsala stads södra stadsdelar, är mycket dåligt förankrat bland Uppsalaborna. Det är ett uttryck för politisk maktfullkomlighet som skapar ett beklagligt politikerförakt.
Tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm bjuder alltför ofta på kvalitetsbrister. Ett starkt argument för Uppsalapaketet var att staten skulle tidigarelägga byggandet av två ytterligare spår mellan dessa städer. Vi är många som vill att tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm ska fungera mycket bättre än nu. Stora delar av norra Sverige vill att flaskhalsarna i trafiken runt Uppsala ska byggas bort. Den 20 maj 2022 kunde vi läsa en artikel i UNT där Trafikverkets representant Lennart Kalander tydligt uttalar sig enligt följande: ”Före 2026, när nästa nationella plan för infrastrukturen ska antas, kommer man dock inte att hinna påbörja bygget, oavsett hur mycket pengar som skjuts till.” Det är mycket oklokt att Uppsala kommun fortsätter framåt med Uppsalapaketet samtidigt som staten kanske aldrig levererar på sin del av avtalet.