HUR SKA VÄRLDENS VACKRASTE TRÄD KLARA VINTERN?

Fråga: I juli planterade jag ett frö av Flamboyant Tree. Jordblandningen bestod av två delar såjord, en del Perlite och en del Vermiculite. Knappt två månader senare har den vuxit till hela 33 centimeters höjd. Min undran: hur ska den klara vintern? Hur svalt ska den stå? Ska den duschas? Behövs extraljus? Hur hög kan den bli? Blommar den? Den lär bli 20 meter hög på Kanarieöarna och kallas för ”världens vackraste träd”.

Lerkamelen

Artikelbild

| Fruktträd kan behövas skyddas mot rådjur, sorkar och älgar.

Svar: Spännande! Den växt du sått heter flamboyant på svenska och har det vetenskapliga namnet Delonix regia. Den kommer ursprungligen från Madagaskar. Jag har själv sett den som fantastiska stora blommande knallröda träd i Brisbane, Australien. Övervintra den gärna svalare än rumstemperatur, gärna så ljust som möjligt eftersom jag inte är säker på hur den fäller sina blad eller inte i Sveriges mörka vinter. Har den bladen kvar kan en växtlampa vara perfekt. Duscha om den har bladen kvar, så ofta du kan eftersom inomhusklimatet inte är så växtvänligt på vintern i Sverige. Så klart klarar den inga minusgrader. Lycka till!

LÄS MER: Därför faller hibiskusens blad av

HUR SKYDDAS FRUKTTRÄDEN FRÅN SORKARNA?

Fråga: Hur skyddar jag bäst alla mina nyplanterade fruktträd så de inte blir skadade av harar, rådjur, älgar ... ja, till och med åkersorkar. Vi har allt hos oss i skogen och jag längtar efter frukt!Fruktsugen

Artikelbild

| Hur ska en flamboyant kalar vintern?

Svar: Att skydda fruktträden mot skador, speciellt vintertid, är jätteviktigt så att trädkronan kan få utvecklas utan för stora skador i unga år.

Åkersork gräver gångar i jorden och äter av rötterna. Då är det viktigt att fodra planteringsgropen med kycklingnät (ogalvaniserat – om ni får tag i det) som hindrar sorkarna att komma åt rötterna. Vik även upp nätet ovan jord och kring stammen. Är trädet redan planterat är ju nät väl krångligt. Då kan det fungera bra att blanda snäckskal (sådana som används som hönsfoder) i jorden. Det gillar inte sork. Trampa till snön kring träden om det är en snörik vinter, det hindrar även åkersork att komma fram och ringbarka träden.

Artikelbild

| Visst går det att rädda en rabatt som ska flyttas!

Harar: Näta in kring trädet med cirka 1,5 meter högt metallnät, som fästs i stolpar. Tänk på att harar kan gå och stå på skaren och äta av grenarna. Dock gör det inte så mycket om de bara knaprar på grenarnas

yttre del, det är när de når huvudstam och huvudgrenar och gnager bort barken som det kan bli riktigt stora skador.

Rådjur:Samma som ovan med rejält nät runt och/eller en sådan där plastrulle (stamskydd heter nog produkten) som sätts kring stammen. Det skyddar mot fejande rådjursbockar på våren.

Älgar: De kan totalt mosa och riva sönder en krona på ett mindre fruktträd. Sätt upp kraftigt permanent nät eller staket som är minst två meter högt kring hela trädet. Låt det vara kvar året runt tills trädet stått minst

10–15 år på växtplatsen.

LÄS MER: Här är fler trädgårdstips från Ann-Catrin Thor

HUR RÄDDAR VI RABATTEN?

Fråga: Vi har några rabatter som måste försvinna då vi bygger ut vårt fritidshus. Det handlar om pioner, olika liljor, aklejor, sommargylling, vallmo, riddarsporre, septembersolros, bolltistel, löjtnantshjärtan, med flera. Det har tagit många, många år för dem att acklimatisera sig och nu vill få råd om hur vi räddar dessa växter. Kan man jordslå dessa och i så fall när, var och hur? Är det olika behandling för lika slags perenner?Roger och Ewa-Lotta Björklöf, Hästskär

Svar: Vad kul att det växer bra i er trädgård. Så klart ska så många växter som möjligt återanvändas, speciellt om de är favoriter. Gräv upp och jordslå (täck rötterna med jord) perennerna på annan plats som i en jordhög eller gammal sandlåda etc. Där kan de tryggt stå flera år tills de hittat tillbaks till en ny rabatt, så känn ingen brådska.Samma tillvägagångssätt gäller för alla slags perenner. Ta med så mycket rötter ni kan i samband med uppgrävningen. Liljor är en lökväxt som ibland kan ha sina lökar djupt. Jordslå dem djupt igen. Jordslagning av vedartade växter (buskar, rosor, klängväxter, träd) går även det till på samma sätt och de flyttas till jordslaget lämpligast i november. Men oftast har man inte så lång framförhållning och då är det bra om jordslaget är på en skuggig plats eller att växterna täcks med skuggande fiberduk eftersom de alltid

förlorar lite av sina rötter i samband med en flytt. Glöm inte vattna på växterna när ni flyttar dem: då sluter jorden tätt kring rötterna oavsett om det är på tillfällig eller permanent växtplats och de får välbehövligt vatten om de är gröna.

PS: Har du också en trädgårdsfråga? Mejla bostad@unt.se och skicka gärna med en bild.