Grillsäsongen är här, den tiden på året då vardagsvärmandet av mat förvandlas till något helt annat: en passion, en besatthet, en tävling. Påfallande många går in för grillandet som om det vore en idrott, en utpräglad materialsport.
Somliga hävdar till exempel att man ska ha en kamadogrill, en uppsättning äggformade japanska keramikpjäser som får ångan att stanna kvar längre och som därför gör köttet saftigare. De kan kosta 20 000 kronor, men det kan det väl vara värt om man därigenom får en möjlighet att fnysa åt alla amatörer som tror att de är seriösa barbecue-entusiaster trots att de fortfarande är kvar i gasolträsket?
Själv uppgraderade jag mig något motvilligt från en enkel klotgrill till en gasol-dito för några somrar sedan och trots att jag inte lade särskilt många tusenlappar på min nya grill så ser den ändå ut som en överdimensionerad kommandobrygga.
De enorma knapparna som man justerar gasoltillströmningen med verkar vara hämtade från någon industriell maskin och termometern på locket ser ut att vara stulet från ett gammalt stridsflygplan.
Som om detta inte vore nog så är grillvärlden full av stenhårda termer. Kryddblandningar kallas för ”rubs” och när man penslar på något sötsliskigt så kallas det fräsigt nog för ”glaze”. Visst låter också ”baby back ribs” betydligt svängigare än revbensspjäll?
Att lyssna på en nyfrälst grillentusiast påminner en del om att lyssna på en nybliven golfare. De pratar inte om något annat än sin nya hobby. De kan föra ändlösa diskussioner om huruvida man ska välja mesquite som rökträ till nötkött eller om pekan eller hickory egentligen är att föredra.
Varför är då grillningen omgärdad med så här mycket nörderi och så många överspända termer? Några av er har förmodligen redan räknat ut svaret …
Det beror förstås på att grillning, till skillnad för annan matlagning, är en traditionellt manlig sysselsättning. De flesta av oss män är nämligen så barnsliga att vi inte kan motstå frestelsen i att få manövrera en farlig maskin och dricka öl samtidigt, medan vi överlåter det ”banala” salladshackandet åt andra.