Hemma hos ärkebiskopen

Bredvid Domkyrkan ligger Ärkebiskopsgården bland lummiga syrenbuskar. Hit flyttade ärkebiskop Antje Jackelén med maken Heinz för nästan exakt två år sedan.

9 juni 1916 10:57

År 1330 uppfördes det första domprosthuset på den plats där Ärkebiskopsgården i dag står, invid Uppsala domkyrka, Helga Trefaldighets kyrka och Gustavianum. Den nuvarande byggnaden byggdes på 1700-talet. På innergården visar enhetschefen för Svenska kyrkans servicecenter, Maria Nord, vad som ändrats med husets fasad sen 1700-talet. Fönstren har spröjsats, balkonger har tillkommit, likaså ornament i form av änglar. Byggnaden har även ändrat färg och fått nytt tak. Allt under den stora renoveringen som skedde mellan 1901-1902 under ledning av arkitekt Agi Lindegren, arkitekten som dekorerat Uppsala domkyrka.

Platsen har hyst tjänstebostad för Svenska kyrkans ärkebiskop sen 1691 då domkyrkan köpte gården. Antje Jackelén är den 31:a ärkebiskopen att bo och representera här.

- Många gäster har besökt Ärkebiskopsgården, både då och nu, berättar Antje Jackelén .

Hon och maken Heinz Jackelén har haft en strid ström av besökare sen de installerade sig i Ärkebiskopsgården sommaren 2014.

Som ett tecken på parets gästfrihet finns två välfyllda gästböcker som innehåller hälsningar från gäster från hela världen.

-Vi tycker om att ta emot gäster och det är en av fördelarna med att bo här, förklarar Heinz Jackelén .

Husets representationsdel består av tre rum: rosa rummet, gröna rummet och blå salen, i den senare äger middagsbjudningar rum. Alla tre rummen har, som höres, sin egen färg och alla har även originalfärgen från 1901 kvar. Maria Nord berättar att det finns nedtecknat vilka färger man ska blanda för att få den exakt rätta färgen.

-Man kan kalla det ett recept, flikar Heinz Jackelén in.

Också gulddetaljerna som pryder väggarna kan bli svåra att rekonstruera vid en ommålning, eftersom det är en konstart som håller på att gå förlorad, berättar Maria Nord.

I många av rummen finns spår av ärkebiskop Nathan Söderblom, som verkade och bodde i Ärkebiskopsgården för nästan exakt 100 år sen: en soffgrupp broderad av hans fru, Anna Söderblom, målningar och gåvor från långväga gäster. Biblioteket är även uppkallat efter Nathan Söderblom och i hyllorna finner man många av hans texter och verk. I biblioteket kan man bokstavligen andas in teologin då böckerna i hyllorna uteslutande är av teologisk karaktär. Där Nathan Söderblom satt och läste och skrev sitter ärkebiskop Antje Jackelén idag och twittrar eller spelar in podcasten Prata till punkt med ärkebiskopen.

I biblioteket finns klenoder från alla världens hörn som är gåvor från internationella gäster. Mest iögonfallande är en stor elefantbete som Nathan Söderblom fick i gåva av Albert Schweitzer, den fransk-tyske teologen som i likhet med Söderblom fått Nobels fredspris.

Ärkebiskopsgården har varit statligt byggnadsminne sen 1935 men enligt Antje och Heinz Jackelén känns det ändå inte som att bo ett museum.

-Nej, vi lever ju här! Det här är vårt hem, inget museum, säger de med ett skratt.

Både Antje och Heinz Jackelén är präster.

-Vi är vana med gamla hus och byggnader, både privat och i tjänst, berättar paret.

Antje visar biskopskorset som hänger runt hennes hals. Det är samma kors som prytt tidigare ärkebiskopars halsar.

-Det kommer också med huset, säger hon skämtsamt.

År 1993 avskildes tredje våningen av Ärkebiskopsgården från den övriga byggnaden som privat bostad för ärkebiskopen. I den privata bostaden på 180 kvadrat med sina sju rum har Antje och Heinz Jackelén plats för personliga tillhörigheter och egna möbler. Paret har även tidigare bott i tjänstebostäder före de flyttade in i Ärkebiskopsgården.

-Det känns fantastiskt att få möjlighet att bo och verka i ett hus som Ärkebiskopsgården, säger Antje Jackélen och fortsätter:

-Man känner en ödmjukhet gentemot huset och dess historia.

Nytt har integrerats med gammalt och med sina moderna tillbyggnader reflekterar Ärkebiskopsgården den tid vi lever i. Med sina äldre klenoder och minnen av tidigare ärkebiskopar som bott i Ärkebiskopsgården reflekterar huset den tid som varit.

- Något viktigt att ha med sig när vi tar oss an den tid som kommer, enligt Antje och Heinz Jackelén.

<p>Fakta Ärkebiskopsgården</p>

Adress: Odinslund 1

Domprost Björn uppförde 1330 ett domprosthus på platsen var Ärkebiskopsgården står idag.

Under 1500-talet tvingades man ge ifrån sig huset som en kort tid som tryckeri under Gustav Vasas styre.

Köptes av Svenska kyrkan 1691.

Har varit hem och representationsbostad för Sveriges ärkebiskop sen 1691.

På källaren till domprosthuset uppfördes 1737-1744 de första två våningarna till dagens Ärkebiskopsgård. Arkitekt var Carl Hårleman.

En tredje våning tillkom 1767 med Carl Johan Cronstedt som arkitekt.

1901-1902 renoverades gården invärtes och utvärtes av arkitekt Agi Lindegren.

1935 upptogs Ärkebiskopsgården som statligt byggnadsminne.

1993 avskiljdes tredje våningen som tjänstebostad för ärkebiskopen. Idag har ärkebiskopen sju rum på 180 kvadrat till privat förfogande.

Sen 2002 ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

Antje och Heinz Jackelén har bott i Ärkebiskopsgården sen 15 juni 2014.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Charlotte Winberg