75 procent av bostäderna i Storvreta tätort är villor eller radhus. I Uppsala kommun är motsvarande siffra 25 procent. Storvreta är alltså ett utpräglat villasamhälle. Här kostar husen 28 802 kronor per kvadratmeter i genomsnitt, vilket är 80 procent av huspriserna i kommunen i stort.
LÄS MER: Storvreta ska mer än fördubblas
Mestadels bor här medelklass med inkomster över kommunsnittet. Andelen av befolkningen som har utländsk bakgrund är relativ låg – 14 procent jämfört med kommunens 23 procent – och både den frikyrkliga traditionen, liksom idrottsrörelsen, är starkt förankrad.
Storvreta beskrivs ofta som en förort till Uppsala och kallas ibland för en sovstad. Visst, här bor många pendlare, men de är ungefär lika många som i de befolkningsmässigt jämförbara stadsdelarna Gamla Uppsala-Nyby och Sunnersta. Och färre än i Fålhagen.
Storvreta har en egen identitet och en lång och omväxlande historia. Området har varit bebott länge, visar mängder av fornfynd. Redan för 3 500 år sedan, under bronsåldern, fanns här bosättningar på vad som då var en ö mitt ute i öppna havet. Den rekordsnabba landhöjningen har sedan skapat fina förutsättningar för jordbruk och den strategiska placeringen invid transportleden Fyrisån hade nog stor betydelse för kontakten med andra samhällen.
Men det var först i slutet på 1800-talet när järnvägen kom till den lilla byn som Storvreta började växa på allvar. Från år 1910 ökade bebyggelsen stadigt, samtidigt som en möbelindustri växte fram med åtminstone tre olika företag. Den sista möbelfabriken lades ner 1980.
För många Uppsalabor är Storvreta en av flera stadsdelar i Uppsala. Det stämmer inte. Storvreta är en egen tätort inom området Storvretabygden, som i sin tur ingår i Vattholmaområdet. Det kan i dag tyckas lite märkligt. Storvreta är tack vare Upptåget tidsmässigt närmare än flera andra stadsdelar av jämförbar storlek och är storleksmässigt betydligt större än tätorten Vattholma en dryg mil norrut.
Indelningen beror sannolikt på att villasamhället för 60–70 år sedan ingick i en annan kommun, nämligen just Vattholma kommun. Först vid den nya kommunindelningen 1971 blev Storvreta en del av Uppsala kommun. 1960 bodde 661 personer i Storvreta. 2015 hade befolkningen ökat med 960 procent till 6 350 personer. Under samma tid ökade Vattholma tätorts befolkning med knappt 350 procent, från 417 till 1 453 personer.
Storvreta har inte haft en kyrka mitt i byn, vilket är vanligt i de flesta samhällen. Närmast är medeltidskyrkan Ärentuna kyrka, cirka sju kilometer väster om samhället. Men sedan 1979 har Svenska kyrkan ett kapell och en församlingsgård här.
Frikyrkoförsamlingen Livets ord förknippas ofta med Storvreta eftersom många församlingsmedlemmar bott här genom åren. Men den frikyrkliga traditionen inleddes redan 1895 när en baptistförsamling bildades och från 1928 fanns också en missionsförsamling. 1982 slogs församlingarna ihop och Lyckebokyrkan byggdes på Norrskensvägen.
LÄS MER: Femvåningshus i Storvreta centrum väcker protester
Storvreta är på flera sätt både stad och land. I dag knyter E 4 och Upptåget, samt tre gula UL-bussar, ihop samhället med Uppsala och Stockholm i söder och Gävle i norr. Men trots att det bara tar åtta minuter till centrala Uppsala med Upptåget känner nog många här att de bor på landsbygden. Storvreta är känt för stora skogar, fina svampmarker och ett levande frilufts- och idrottsliv. Här byggs just nu två nya idrottshallar, men sedan länge finns flera olika sporter representerade.
De fina längdspåren vid idrottsplatsen Skogsvallen lockar skidåkare långt utanför kommunens gränser. Den drivs av idrottsföreningen Storvreta IK som har en bred verksamhet. Klubben var också arrangör av en internationell skidtävling åren 1976–86, som lockade en stor del av världseliten till Storvreta och Uppsala.
I dag lyser dock innebandylaget Storvreta IBK starkast och är orsaken till att många utanför Uppsalas gränser känner till samhället. Herrlaget har bland annat tagit fyra SM-guld och klubben arrangerar varje år Storvretacupen, som är världens största innebandyturnering. I år var laget i SM-slutspel för 8:e gången.
Fotnot: Till befolkning med utländsk bakgrund räknas utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.