Klimatflykt: VÀrlden "har inte nÄgra svar"

De pÄgÄende översvÀmningarna i Sydasien driver tiotusentals mÀnniskor pÄ flykt. Och trots att allt fler riskerar samma öde pÄ grund av klimatrelaterade hÀndelser i framtiden har klimatflyktingar fÄ juridiska rÀttigheter, och i Sverige har de tagits bort helt.
–VĂ€rlden har inte nĂ„gra svar pĂ„ vad som kommer att hĂ€nda, sĂ€ger Francesca Rosignoli, forskare inom miljörĂ€ttvisa och klimatflyktingar vid Stockholms Universitet.

En man sitter intill översvÀmningen i Morigaon i Assam i Indien. Kraftiga skyfall har gjort att floden Brahmaputra som flyter genom Indien och Bangladesh svÀmmat över och lett till nÄgra av de vÀrsta översvÀmningarna pÄ Ärtionden.

En man sitter intill översvÀmningen i Morigaon i Assam i Indien. Kraftiga skyfall har gjort att floden Brahmaputra som flyter genom Indien och Bangladesh svÀmmat över och lett till nÄgra av de vÀrsta översvÀmningarna pÄ Ärtionden.

Foto: Anupam Nath/AP

Brott & Straff2020-08-02 08:35

Under den senaste mĂ„naden har över 63 000 mĂ€nniskor flytt sina hem i Bangladesh pĂ„ grund av översvĂ€mningarna, enligt Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC).

I vÀrlden tvingades under förra Äret 24,9 miljoner mÀnniskor pÄ flykt till följd av olika klimat- och vÀderrelaterade hÀndelser. FN berÀknar att antalet i framtiden kommer bli betydligt högre och trots att det förÀnderliga klimatet ofta ses som en risk för nÀsta stora flyktingvÄg sÄ Àr statusen för klimatflyktingar vÀldigt osÀker.

Sverige var tidigare ett av fÄ lÀnder som hade miljökatastrofer som skÀl för skyddsstatus. Men nÀr den tillfÀlliga utlÀnningslagen trÀdde i kraft 2016 sÄ ströks det och enligt Migrationsverkat har bara en person fÄtt uppehÄllstillstÄnd i Sverige av detta skÀl nÄgonsin.

Per StrÀngberg, pressekreterare för Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister, sÀger i ett mejl till TT att det enda sÀttet att minska antalet klimatflyktingar Àr att minska klimatförÀndringarna. Han skriver ocksÄ: "Det svenska regelverket sÀkerstÀller att ingen person avvisas eller utvisas i strid med EU-rÀtten eller ett svenskt konventionsÄtagande".

RĂ€tt som flykting

Ser man till FN:s flyktingkonvention Àr inte miljö- eller klimatrelaterade hÀndelser skÀl till flyktingstatus. Klimatflykting Àr ocksÄ ett begrepp som Àr svÄrt att definiera av flera skÀl, dels dÄ begreppet kan innefatta vÀldigt olika grupper, dels att kausalt samband kan vara svÄrt att bevisa.

– Kollar man pĂ„ klimatflyktingar kan det vara svĂ„rt att bevisa att de tvingas bort frĂ„n sitt land, sĂ€ger Francesca Rosignoli.

Klimatflyktingar delas ofta in i tvÄ grupper: de som flytt frÄn ett lÄngsamt skeende exempelvis lÄngvarig torka eller frÄn ett snabbt skeende, exempelvis en översvÀmning.

DÄ de som tillhör den första gruppen ofta inte flyr frÄn ett akut hot kallas den ofta klimatanpassad migration. I dessa fall menar Francesca Rosignoli att migrationen kan ses som vald, vilket strider mot flyktingdefinitionen, dÄ en flykting ska ha tvingats bort frÄn sitt hem.

I den andra gruppen, som innefattar flykt frĂ„n akuta hot, sĂ„ korsas ofta ingen nationsgrĂ€ns – vilket Ă€r ett krav för att kallas flykting.

Juridisk skillnad

Skillnaderna mellan att definieras som flykting eller migrant handlar om vilka rÀttigheter personen har i det land den kommer till. En flykting, frÄn exempelvis ett krig, kan enligt flyktingkonventionen inte skickas tillbaka sÄ lÀnge personens mÀnskliga rÀttigheter Àr i fara. En flykting har Àven rÀtt till mer hjÀlp Àn en migrant.

Rosignoli lyfter Àven fram negativa aspekter som en klimatflykting skulle kunna möta om begreppet erkÀnns.

– Det finns hĂ€ndelser dĂ„ folk inte vill definieras som klimatflyktingar. Det kan handla om att de Ă€r rĂ€dda att hamna i ett flyktinglĂ€ger och dĂ„ riskera att fĂ„ sitt liv blockerat under flera Ă„r, sĂ€ger hon.

Tidigare i Är beslutade FN att klimatflyktingar ska kunna söka asyl. Det efter att migrant frÄn Kiribati skickades hem frÄn Nya Zeeland utan asylprövning och han skickade ett klagomÄl till FN:s kommitté för mÀnskliga rÀttigheter.

I beslutet skrev kommittén att det inte behöver föreligga ett omedelbart hot mot liv och hÀlsa för den som hÀnvisar till klimatförÀndringar som asylskÀl, eftersom det bÄde kan handla om lÄngsamma förÀndringar och akuta katastrofer.

Francesca Rosignoli menar att beslutet var ett första och viktigt steg, men att ytterligare beslut kommer att krÀvas.

– Stater som Bangladesh Ă€r i stor fara och i nĂ€ra framtid behöver man ta ett beslut. Bangladesh Ă€r inte en liten ö i Stilla havet utan det rör en stor mĂ€ngd mĂ€nniskor.

Fakta: FN:s flyktingkonvention

FN:s flyktingkonvention Àr frÄn 1951, med ett tillÀgg frÄn 1967 dÄ den utökades frÄn att tidigare varit skriven frÀmst för personer i andra vÀrldskrigets spÄr i Europa. Klimatflyktingar inkluderas inte i konventionen, som Àr det huvuddokument som definierar och reglerar rÀttigheterna för personer pÄ flykt.

Sverige ska ge uppehÄllstillstÄnd till den som Àr flykting enligt FN:s flyktingkonvention, men ocksÄ till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Vid klimatmötet i Paris 2015 skapades en speciell grupp inom FN för att undersöka frÄgan kring flyktingstatus för personer som flytt av klimatskÀl.

KĂ€lla: FN


Fakta: SvÄrt att berÀkna

Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) i GenÚve Àr en del av den icke-statliga Norge-baserade organisationen Flyktninghjelpen. IDMC anses vara en av de mest tillförlitliga kÀllorna till statistik över antalet mÀnniskor som Àr pÄ flykt inom sitt eget land, sÄ kallade internflyktingar, i vÀrlden.

Siffror över internflyktingar Àr det enda sÀttet i dagslÀget att skapa en bild av hur vanligt det Àr med klimatflykt i vÀrlden, dÄ flykt av klimatskÀl till ett annat land inte sammanstÀlls pÄ ett övergripande sÀtt.

2019 skapades 24,9 miljoner internflyktingar pÄ grund av klimat- och vÀderrelaterade katastrofer, enligt IDMC:s berÀkningar. De senaste tio Ären har sett fyra toppar: 2010 hade det högsta antalet, med 42,2 miljoner nya flyktingar av samma anledning, men Àven 2012, 2016 och 2018 hade ovanligt höga siffror.

IDMC sammanstÀller sina siffror och gör sina uppskattningar utifrÄn data frÄn en lÄng rad kÀllor: siffror frÄn regeringar, lokala myndigheter, FN och andra internationella organisationer som Röda Korset och Röda HalvmÄnen, civilsamhÀllesorganisationer, forskningsinstitut, databaser och medier.

Den Ärliga statistiken över nya internflyktingar kan ocksÄ innefatta mÀnniskor som redan flytt en eller flera gÄnger tidigare, dÄ det Àr mycket svÄrt att i datan skilja förstagÄngsflyktingar frÄn de som flytt mÄnga gÄnger.

KĂ€lla: IDMC


Fakta: Klimatflyktingar

Ett flertal rapporter under senare Är har visat pÄ det stora antal klimatflyktingar som Àr att vÀnta. I mars 2019 uppskattade organisationen Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) att det kan bli frÄga om uppemot 700 miljoner flyktingar fram till Är 2050 till följd av ohÄllbart jordbruk, gruvbrytning, klimatutslÀpp och stÀder som vÀxer sig allt större. FN:s flyktingorgan UNHCR har har en lÀgre prognos, 250 miljoner fram till Är 2050.

VĂ€rldsbanken har ocksĂ„ gjort en bedömning, som landade i att Ă„r 2050 kan 86 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt undan klimatförĂ€ndringar i Afrika söder om Sahara, 40 miljoner i Sydasien och 17 miljoner i Latinamerika – totalt 143 miljoner klimatflyktingar.

KĂ€lla: IPBES, VĂ€rldsbanken

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!