Sömnproblem vanligt hos små barn

Sömnproblem är vanligt hos små barn, ungefär en av fem har svårt att somna och en av tre vaknar och gråter på natten. Oftast är det föräldrarna som lider mest. Som bäst sover en 11-åring, men därefter försämras sömnkvaliteten.

1 oktober 2009 10:00
- Sömnbesvär är det vanligaste problemet som föräldrar tar upp på BVC. Föräldrar påverkas mer av sömnbrist än barnen, säger Veronica Wikström, psykolog vid Special-BVC i Uppsala.
Hon har tillsammans med kollegan och barnsjuksköterskan Elisabet Hagelin utarbetat en Sömnskola som används på länets barnavårdscentraler.
Det viktigaste, tycker Veronica Wikström, är att ha rutiner för nattningen.
- Man kan ha sina egna rutiner, bara man gör samma sak samma tid varje kväll. Det är regelbundheten som skapar en trygg struktur för barnet, säger Veronica Wikström.

Om barnet är sjukt och har svårt att somna eller vaknar på natten, gäller förstås inte de fasta rutinerna. Barn behöver i första hand känna att de blir omhändertagna. Och alla barn är olika. En del somnar på direkten och sover lugnt, andra har en mer orolig sömn och vaknar till flera gånger under en natt. Ett gott råd är att lyssna på barnets signaler och anpassa sig som förälder.
Är man orolig för sitt barns sömn ska man ta upp det på BVC, tycker Veronica Wikström.

När det gäller spädbarn har de ännu inte hunnit utveckla en regelbunden dygnsrytm. De behöver äta på natten. Men efter ett halvår är det inte nödvändigt.
Ska man ändå gå upp och ge välling eller amma om ettåringen vaknar?
- Det finns inget rätt eller fel. Man får själv känna efter om man orkar gå upp på natten. Ett äldre barn som får nattmål vänjer sig men det är inget som det far illa av, säger Veronica Wikström.
Hon tycker att olika sömnmetoder kan fungera (se några i faktarutan intill). Sömnmetoderna ger struktur, vilket små barn, som ännu inte har språket, behöver för att förstå att det är läggdags.

Upp till 11-årsåldern får de flesta barn tillräckligt med sömn. Senare, och fram för allt i tonåren, lider många av sömnbrist. I puberteten behöver en tonåring sova mer än vuxna och yngre skolbarn. Men det är få som sover tillräckligt. Orsakerna kan vara stress, oro och sena vanor. Det finns studier som visar att sömnbrist leder till övervikt. För lite sömn påverkar även inlärningsförmågan och kan i extrema fall påverka tillväxten negativt.
- Sömnproblem brukar dyka upp i mellanstadiet. Det är också då som kvaliteten på sömnen gradvis börjar försämras eftersom längden på djupsömnen kortas ju äldre vi blir. I tonåren märks sömnbristen extra tydligt. De flesta tonåringar sover för lite i förhållande till vad de behöver, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare vid Karolinska institutet i Stockholm.
Han anser att en senare start på skoldagen skulle ge positiva effekter på tonåringars välbefinnande.
- Effekten skulle bli piggare tonåringar som orkade med skolarbetet bättre, säger han.

På frågan om små barn ska få sova i föräldrarnas säng eller inte, svarar han så här:
- Det finns inga studier som visar att det skulle vara rätt eller fel. Ett barn som sover i föräldrarnas säng kan känna sig tryggare och föräldrarna har nära till att trösta sitt barn. Det blir möjligtvis ett problem först när barnet ska börja sova i egen säng, säger Torbjörn Åkerstedt.
Därför är det bra för barn att sova:
* För att hjärnan och kroppen ska kunna växa.
* För att läka skador och för att återhämta sig.
* För att orka lära sig saker och koncentrera sig.
* För att hålla sig frisk.
* För att reglera aptiten och minska risken för övervikt.

Hur mycket sover barn i genomsnitt per dygn?
Nyfödd: 16-18 timmar.
3 månader: 15-18 timmar.
6-12 månader: 13-15 timmar
1-3 år: 12-13 timmar
3-5 år: 11-12 timmar
6-12 år: 10-11 timmar
Tonåring: Cirka 9 timmar
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Hellberg