Skriket har ett budskap

Förtvivlan. Vi vyssar och vaggar, svettas och vankar – inget får oss att känna oss så maktlösa som när bebisen skriker. Alla skrik betyder något, men det krävs erfarenhet för att lista ut vad, säger bvc-sköterskan Marianne Rydin.

10 maj 2012 11:02

Varje kväll samma visa – bebisen gråter och allt känns jobbigt. Vi tar till alla knep vi kan – nappen, bröstet, speldosan, vaggan, men ingenting duger. Barnets skrik ger oss adrenalinpåslag, svettningar och höjd puls – men lugn, det blir lättare med tiden. Barnet hittar rutiner och vi lär oss att tolka signalerna.
– Man lär sig att skilja på barnets olika sorters gråt, om det är hungrigt eller trött, eller om det är en mer känslomässig gråt som betyder att barnet vill ha närhet, säger Marianne Rydin, som jobbat som sköterska på barnavårdscentral i 25 år.

Många föräldrar, särskilt förstagångsföräldrar, blir väldigt oroliga när barnet gråter och gör allt för att trösta. Men ibland försöker de för mycket, menar Marianne Rydin.
– Föräldrarna är ibland så angelägna om att trösta att de tar till för många olika åtgärder. Kanske tar de upp barnet vid minsta pip, i stället för att försöka lugna. Lockar med leksaker och petar in nappen, när barnet egentligen bara behöver komma till ro.

Ofta letar vi först efter en fysisk anledning till att barnet skriker, som att barnet har ont eller behöver ny blöja. Men kanske handlar det bara om att det är överstimulerat och behöver hjälp att varva ner, eller vill ha närhet. Nyföddas närhetsbehov är i princip omättligt.

Men vi måste också acceptera att barn faktiskt gråter, menar Marianne Rydin.
– De allra flesta bebisar skriker en stund på kvällen. Man måste tänka att gråten har en funktion. Barn behöver ladda ur för att komma till ro, kanske är det ren stresshantering, säger hon och fortsätter:
– Försök acceptera att barnet gråter, håll det nära, prata lugnande och låt barnet bli tryggt av din doft.
Till slut brukar det bli lugnt och tyst där hemma – åtminstone för ett tag.

Så lugnar du bebisen

-Ha hud mot hud-kontakt. Prova att hålla barnets huvud mot din axel och gunga försiktigt. Många barn slappnar av när de känner rörelsen.

-Prata och sjung. Även nyfödda barn påverkas av rösten och dess tonläge.

-Om barnet verkar ha magknip kan du lägga det längs din underarm med ansiktet neråt. Ett mjukt med bestämt buffande i rumpan kan också hjälpa.

-Prova babymassage. Beröringen är positiv och ökar halten oxytocin som ger välbefinnande. Barn som har magknip kan bli hjälpta av massage.

-Minska intrycken. Det gäller både ljud och ljus, skärma av spjälsängen med en vikskärm.

-Ett bad kan vara lugnande. Ha gärna ögonkontakt, småprata eller sjung.

-Napp, tumme eller ett finger att suga på är klassiska rogivare.

-Vissa barn varvar ner av att lyssna på musik, prova dig fram och se vad ditt barn gillar.

Kontrollera först...

Är bebisen hungrig eller törstig? Att mata en hysterisk bebis är inte lätt – försök att lugna innan du lägger barnet till bröstet eller ger det flaskan.

Har barnet ont någonstans eller verkar sjukt? Om han eller hon spänner sig kan det vara magknip.

Behöver han eller hon en ny blöja? Om barnet gallskriker i flera timmar i rad kanske något är fel. Det kan vara en vanlig öroninflammation. Kontakta sjukvårdsupplysningen om barnet skriker ihållande och verkar ha ont.

Kolik

Om ett spädbarn, som i övrigt är friskt, skriker mer än tre dagar i veckan utan synbar förklaring kallar man det ofta kolik. Men det finns inget sätt att diagnostisera det. Kolik yttrar sig som magknip och är inte farligt. Koliken kommer när barnet är några veckor gammalt och brukar försvinna vid tre, fyra månaders ålder. Kontakta bvc för tips och råd, och för att utesluta att barnet har någon sjukdom.

Källa: Vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!