Det var nära redan i somras, ”sekunder” enligt USA:s president Trump. Efter att Iran beslagtagit fartyg i Persiska viken hotade USA med en väpnad attack vilken enligt Irans president Hassan Rouhani skulle kunna leda till ”alla krigs moder”. Kriget borde vara ännu närmare nu efter drönarattacken mot det saudiska oljefältet i förra veckan. USA har ställt sig bakom Saudiarabiens ”obestridliga bevis” för att Iran ligger bakom. Men återigen är det Donald Trump som tvekar.

Utrikesminister Mike Pompeo sade i onsdags, efter ett möte med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, att USA stöder landets ”rätt att försvara sig” efter ”krigshandlingen”. Men trots sin bitvis mycket hotfulla retorik visar Trump en annan sida i skarpt läge: ”Det finns många mindre alternativ att välja. Det slutliga alternativet är att gå i krig”, sade han enligt Reuters.

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif varnar i en CNN-intervju åter för fullskaligt krig vid en amerikansk attack, ”vi kommer inte att tveka inför att försvara vårt territorium”. Parallellerna med Nordkorea och Kim Jong-un finns där. Trump hotar, får svar och drar sig tillbaka. Den mycket hökaktige säkerhetsrådgivaren John Bolton, som även ville gå in i Venezuela, har också fått sparken. Man vågar knappt säga det högt, men Trump är kanske ingen krigspresident trots allt.

USA har redan Iran i en strypsnara på grund av sanktionerna sedan man i fjol lämnade kärnenergiavtalet. Irans ekonomi befinner sig i fritt fall och de styrande mullorna i väktarrådet känner en ständig oro för en intern revolt. Alla rörelser under sommaren och hösten ska ses i skenet av det, som nya anläggningar för anrikning av uran, attacker mot oljeindustri eller oljeinfrastruktur samt hotfulla uttalanden. Regimen behöver yttre fiender för att behålla sin ställning.

Det råder ingen brist på fiender för det shiamuslimska Iran, omgivet av sunnimuslimska stater som man är, med Saudiarabien i en särställning, ekonomiskt och politiskt. Sedan finns alltid Israel och USA. Men i olika grad beroende på regeringarna i dessa länder. Utgången av veckans val i Israel spelar stor roll för dynamiken i Mellanöstern, och detsamma gäller nästa års presidentval i USA.

EU-länderna har också en viktig roll i bakgrunden av konflikten. EU vill behålla kärnenergiavtalet med Iran och söker nu vägar att kringgå de amerikanska sanktionerna och upprätthålla handeln. Frankrike anslöt sig i går delvis till USA:s uppfattning om drönarattackerna i Saudiarabien. Att de jemenitiska Huhtirebellerna, som tagit på sig ansvaret, skulle ligga bakom är ”inte särskilt trovärdigt”, enligt utrikesminister Jean-Yves Le Drian.

EU avvaktar den internationella utredningen av attackerna. Och kanske en ny president i Vita huset. Men inte heller detta vore en garanti för minskad risk för ett nytt storkrig i Mellanöstern.