Till storsjukhusets akutmottagning kommer alla i regionen som upplever att de är i akut behov av hjälp. Ett visst mått av kaos ligger i verksamhetens förutsättningar. Det går inte att förutsäga exakt när topparna kommer och det är också vad som lockar personal till mottagningarna, att få lösa plötsliga kriser under bitvis dramatiska former. Antalet tv-serier om akutmottagningar är också ändlöst många medan ingen ännu kommit på tanken att skildra vardagen på ortopeden.
Det säger också sig självt att det kan bli väntetider på akuten, ibland i ett antal timmar. Men förutsättningarna är att de som behöver akut hjälp prioriteras, medan de som kan vänta får just vänta. En del klagosånger från patienter, ”vi fick vänta i åtta timmar”, kan tolkas som att man kanske kunde ha gått till vårdcentralen nästa morgon i stället.
Allt detta är självklart, men läget på Akademiska sjukhusets akutmottagning det senaste halvåret tyder på djupare problem av strukturell karaktär. Skyddsombuden slog larm i februari om att patienter blev liggande i över ett dygn i korridorerna. I somras kom nya larm där akutmottagningen beskrevs ”som en krigszon varje kväll” (SVT 24/7) och krav på nya inspektioner från facket.
En stor del av problemet är att patienter som kommit till akuten och fått sin bedömning där, sedan inte kommer därifrån. Det finns inga lediga vårdplatser på avdelningarna. Vilket i sin tur i första hand beror på sjuksköterskebrist. Det spännande jobbet på akuten har blivit till ett sisyfosarbete där man ska försöka hålla uppe en fasad som av ett helt storsjukhus. Arbetstopparna blir till en konstant och personalen, första mottagare av allt missnöje från allmänheten, tröttnar förstås.
Såväl sjukhusledningen som den politiska ledningen är ”medvetna om situationen” (UNT 12/8) och jobbar på en lösning. ”Vi måste rekrytera personal och bli en attraktiv arbetsplats”, säger regionrådet Malin Sjöberg Högrell (L).
Det kan verka betryggande, men regionrådet sade samma sak i vintras. Att ”bättre scheman” skulle få sjuksköterskorna att strömma tillbaka till Ackis är knappast troligt, även om det var schemaändringar som blev droppen för ett antal anställda för några år sedan. Det behövs ett större grepp och till att börja med måste man behålla de sjuksköterskor som jobbar på sjukhuset i dag, som på akuten.
Att minska andelen hyrpersonal är önskvärt på sikt, men kanske inte på Akademiska just nu. Det kommer att ta tid att nå en acceptabel bemanning även om förutsättningarna med lön och scheman förbättras. Och under tiden måste alla som jobbar där känna att de kan göra en insats och vara nöjda efter ett arbetspass. Åtminstone då och då. Ibland blir det kaos och man räcker inte till, det ingår i jobbet och gillar man inte det jobbar man nog någon annanstans redan från början.