Det är skillnad på att bygga där och på att bygga här. Bygger man där, i Industristaden, Rosendal eller Ulleråker/Ultuna, är det i första hand forskare som har synpunkter på exempelvis vattentillgången. Grannarna finns en bit bort och kan förstås tycka både det ena och andra om stadens utveckling. Men det är ett faktum att de som ska bo i de nya stadsdelarna inte har någon röst eftersom de helt enkelt inte är på plats ännu.
Eriksberg är inte det första exemplet på förtätning av Uppsalas stadsdelar. Sådan har exempelvis förekommit i Luthagen och Fålhagen, och den pågår för fullt i Gränby och Sala backe. Men omstöpningen av Eriksberg de kommande åren är någonting helt unikt. Här planeras i det närmaste en fördubbling av en befintlig stadsdel. Bland de nuvarande 3 800 bostäderna ska 2 600 nya byggas fram till 2030. Resultatet blir förstås ett helt nytt Eriksberg.
Tacka för att gamla Eriksbergsbor har synpunkter, vilket synts i UNT de senaste dagarna. De är till lika delar bekymrade för att de ska bo på en byggarbetsplats, för att det byggs tätt och för att det kommer att bli dyrt att bo kvar. Det gamla beståndet ska samtidigt renoveras, men där kommer inte kommunen att göra om misstagen som gjorts i Gränby och Kvarngärdet, där hyrorna steg kraftigt.
Tät bebyggelse har blivit det växande Uppsalas signum. I område efter område ställs huskropparna tätt, med insyn och brist på dagsljus som följd. Fem-sex våningar har blivit standard, med enskilda hus på tio-tolv våningar och kanske ännu högre. Förklaringen är enkel. Det är så man får in riktigt många bostäder på liten yta, och Uppsalapolitikerna vill bygga bort bostadsbristen till varje pris. Att man redan bygger mest i landet per capita tycks inte spela någon roll.
UNT:s ledarsida har ett flertal gånger påpekat att med nya invånare kommer också nya bilar. Och planeringen för trafiken släpar efter. Ett nytt busslinjenät är på gång, och någon gång efter 2030 kan det bli aktuellt med spårväg. Men vägnätet måste också byggas ut, med fler filer och fler överfarter över Fyrisån, för en stad med över 300 000 invånare.
Den politiska ledningen spelar också med Uppsalas attraktivitet när man bygger storstadsmiljöer runt omkring i staden. Småskaligheten och närheten till naturen är viktiga faktorer när man väljer att bosätta sig i Uppsala. Då vill man inte bli sittande i kö på en motsvarighet till Essingeleden bara för att man ska handla eller skjutsa barnen till träningen.
Det är på tiden att någon ryter ifrån, och det kan mycket väl bli Eriksbergarna. De har bott där i generationer och de gillar sina tallbackar och sina fria ytor mellan husen. Det enda positiva med planerna är väl en uppfräschning av Västertorg, men den kan man i så fall vara utan. Det pågår en ”dialog” mellan kommunledning och invånare. Den kan leda till smärre justeringar men ”huvuddelen kommer inte att stoppas”, säger Erik Pelling (S) (UNT 30/1). Det återstår att se.