Det har funnits välmotiverade ståndpunkter om tvistlösningsmekanismen ISDS, samt en oro för till exempel miljö- och arbetsmiljöskydd i EU. Förhandlingsdelegationen med Cecilia Malmström i spetsen har försäkrat att de tänker presentera ett så bra förslag som möjligt. Som i alla liknande processer går det långsamt framåt. En del oklarheter reds ut medan andra består, liksom kritikernas skepsis.
Men Frankrikes handelsminister Matthias Fekl gör någonting helt annat när han säger att TTIP-förhandlingarna måste avbrytas under hösten. ”Det finns inte längre något politiskt stöd för förhandlingarna”, säger han enligt AFP. Om detta också är den franska regeringens uppfattning är det ett svårt bakslag för TTIP. När den tyske SPD-ledaren och ekonomiministern Sigmar Gabriel gjorde ett liknande utspel några dagar var det hans egen uppfattning. Den tyska regeringen och förbundskansler Angela Merkel har gett sitt stöd till TTIP.
I Moskva och Peking gnuggar man händerna av förtjusning över protektionismens framfart på båda sidor Atlanten, parallellt med större politisk splittring mellan och inom länderna. Världens två största ekonomier, EU och USA, ser ut att bromsa sin framfart. Den näst största ekonomin i EU, Storbritannien, är redan på väg bort och kanske tvekar också den tredje, Frankrike, om att delta fullt ut. Om dessutom Donald Trump blir amerikansk president kan 2016 utvecklas till en maktpolitisk fullträff för Kina och Ryssland.
Det är svårt att veta exakt med hur mycket BNP i EU och USA stärks av ett nytt handelsavtal. Men vinsten består till större delen (cirka 80 procent) av minskad byråkrati. Det administrativa arbetet med att söka alla tillstånd får inte bara mindre företag att tveka om att satsa på USA-marknaden. En stor del av lagarna och reglerna är absurda eftersom marknaderna som sådana är så lika varandra. Dessa onödiga hinder strävar TTIP-förhandlarna mot att undanröja.
Den stora stötestenen för TTIP är tvistlösningsmekanismen ISDS. Företag som startar verksamhet i andra länder måste ha ett skydd för sin investering om förutsättningarna plötsligt ändras. En mekanism med oberoende domstolar diskuteras, men frågetecknen gör att ISDS blir en svår nöt att knäcka.
Vad gäller övriga farhågor handlar de mer om en mytbildning som en del har intresse av att hålla vid liv. Som EU-ministern Ann Linde (S) och handelskommissionär Cecilia Malmström skrev i en debattartikel (SvD 31/5) kommer svensk lag kommer att gälla i Sverige, liksom EU-bestämmelser inom EU. ”TTIP har aldrig handlat om att vi i Europa ska sänka våra krav på miljöskydd, mat eller god djurhållning”
Mitt i all terror, populism och Brexit vore ett nytt, stort handelsavtal en symbol för någonting helt annat. Därmed vore ett undertecknat TTIP nästa år något eftersträvansvärt.