Ta stadsdelsnamnen på allvar!

Namnen på Uppsalas stadsdelar – är det något att ta på allvar? Ja – det anser kommunfullmäktige vars majoritet vid det senaste mötet beslutade att bordlägga förslaget till benämningar och låta Uppsalaborna studera namnen innan det slutgiltiga beslutet tas.

Ja – det ansåg pojkarna i Almtuna, Petterslund och Höganäs i 1950-talets början. Då var stadsdelen på blodigt allvar och inför sista april pågick en ständig kamp om vilken stadsdels kase som var högst. I mörkret smög killarna omkring och knyckte avbarrade julgranar från varandras kasar. När dessa kasar tändes under valborgskvällen vann den stadsdel som hade den högsta.

I dag har stadsdelarnas namn en annan dignitet och förefaller vara viktigast hos fastighetsmäklarna. Ligger en bostad i exempelvis Luthagen, Fålhagen eller Norby går att det trycka upp priserna till en nivå som andra stadsdelar inte når upp till. Det gör också att stadsdelsnamnen och namnen på nya bostadsprojekt ibland får oklara gränser. Att namnfloran och namngivningen rensas upp och blir tydligare är därför välkommet.

Det förslag som funnits ett par år har byggt på en vilja att sammanfoga Statistiska centralbyrån, SCB:s, rapportområden, kallade NYKO, med stadsdelarna. Det har lett till flera egendomliga benämningar. Gamla-Södra Gottsunda, till exempel. Lätt att förväxla med Gamla Uppsala som är något helt annat. Eller Främre Luthagen-Fjärdingen som är en ohistorisk blandning av en nybildning och en urgammal benämning, Fjärdingen. Och av de tre ovan nämnda stadsdelarna är det bara Höganäs som finns kvar. Almtuna och Petterslund får vila i arkiven, liksom andra områden som Sommarro och Stabby. 

De nya benämningarna ser ut att ha ett mönster från de gamla kommundelsnämndernas tid. Då slogs flera gamla orter som till exempel Björklinge och Bälinge samman till en administrativ enhet men de som bodde i den kommundelen sa ju inte ”jag bor i Björklinge-Bälinge”. Det fanns en klar skillnad mellan den geografiska hemvisten och administrationen.

Det förslag till nya stadsdelsnamn som nu ligger måste arbetas om till benämningar som väcker invånarnas hemortskänsla. Det är därför viktigt att Uppsalaborna själva får möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad deras område ska kallas. 

Många infödda Uppsalabor vet redan precis vad de olika stadsdelarna och bostadsområdena har hetat och borde fortsätta heta. Deras kunskap bör vägas mot önskemålen att anpassa namnen till de administrativa områdena. Att namnen bär med sig det historiska arvet borde ha varit en självklarhet redan från början.