Äntligen blir hon känd för världen

"Mah people mus' go free!"

26 april 1916 16:37

"Mitt folk måste bli fritt." Frasen var Harriet Tubmans enkla mantra, och det är svårt för oss att till fullo förstå dess sprängkraft.

Hon föddes som Amaranta Ross i Maryland någon gång runt 1820 av föräldrar som var slavar hos olika ägare. Som förslavad afrikan utsattes hon för omänsklig behandling, grovt våld och separationer ända från barndomen, och hon bar på svåra permanenta skador. År 1849 fick hon nog och flydde ensam norrut, till friheten. Hon var då gift med John Tubman.

Att fly var farligt nog, det straffades ofta med döden. Men Harriet nöjde sig inte med att rädda sig själv. Hon kom att resa tillbaka till södern närmare 20 gånger för att frita släktingar och andra. Sammanlagt befriade hon 300 personer på egen hand. Ingen kom till skada.

Tubman verkade inom ett nät av flyktvägar, "den underjordiska järnvägen", som drevs och finansierades av "konduktörer" – förslavade afrikaner som rymt från slaveriet. Även en del vita amerikaner gav den stöd.

Året efter Tubmans rymning blev allt ännu svårare. Fugitive Slave Act tvingade från 1850 myndigheterna även i norr att återföra förrymda slavarbetare till ägarna i södern. Nu måste de fly ända till Kanada. Men det stoppade inte Harriet från att befria "passagerare".

Man satte ett högt pris på hennes huvud, men hon gäckade ständigt slavjägarna med finter, trick och spirituals sjungna med kodsignaler: "Steal away ... to the promised land!" Dags att fly! De kallade henne Moses.

I SvD i söndags berättar historikern Dick Harrison om den remarkabla kvinna, som förutom sin verksamhet vid "järnvägen" tjänstgjorde som kock, sjuksköterska och spion i nordstatsarmén. År 1863 fick hon som första kvinna planera och leda en arméräd. Vid Combahee Ferry fritogs därmed över 700 förslavade afrikaner.

Under hela sin verksamma tid led hon av epileptiska anfall, huvudvärksattacker och narkolepsi – sviterna efter att en slavägare en gång slängt en vikt mot hennes huvud. Efter kriget blev hon till råga på allt bortglömd och utan pension.

Men hon kämpade vidare och startade, själv analfabet, skolor för befriade slavar samt var agitator för kvinnlig rösträtt. De pengar hon tjänat donerade hon till ett hem för gamla och sjuka svarta, där hon själv bodde tills hon avled i 90-årsåldern. Hennes dödsdag den 10 mars firas i USA som Harriet Tubman day.

Denna kvinna, som med tiden blivit tämligen omtalad i USA, och har fått ge namn åt bland annat en asteroid, är föga känd i omvärlden. Men nu är det förhoppningsvis slut med historielösheten. Om några år har Harriet Tubman ersatt Andrew Jackson på den amerikanska 20-dollarsedeln. Det är inte en dag för tidigt, inte minst med tanke på förslavade afrikaners enorma uppoffringar och bidrag till framväxten av USA:s välstånd.

Maria Ripenberg

Ledarskribent

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!