I demokratins tecken borde vi ha rätt till fyra val:
Riksdagsval, kommunalval, regionval och ett opolitiskt val om ja eller nej till spårvagnar.
Det pratas mycket om spårvagnars vara eller inte vara. Valblanketten bör ha benämningen Spårvagnar. Där ska det finnas en ruta för ja respektive en ruta för nej att kryssa i angående spårvagnar. Dessa röstsedlar räknas för sig och blir vägledande för spårvagnarnas ja eller nej och politikerna får sedan rätta sig efter folkets röst.
Kommunens politiker är folkvalda och väljs av oss som innevånare i de allmänna valen vart fjärde år. Politiker är demokratiskt tillsatta och ska återskapa innevånarnas ÖNSKEMÅL. Glöm inte, att ärlighet varar längst.
Men, innan valet så måste vi veta vad vi har att förhålla oss till inför valet 2022 om spårvagnarna.
Det vill säga mer information om kostnader för totalbyggande av spår, utbyggnad av elnät, inköp av spårvagnar och antal, förbrukning av el, byggkostnaden av en station i Bergsbrunna, kostnader för att skydda vattentäkten, beräknade driftskostnader med mera.
Respektive vad blir kostnaden för inköp av BRT-bussar, nya hållplatser samt driftskostnader med mera.
Hur kommer kostnaderna för spårvagnar respektive BRT-bussar att påverka biljettpriserna lokalt? Om vi har glömt något, så får ni gärna delge det till oss kommuninvånare.
Kommer de båda alternativen att påverka oss medborgare så att vi får högre kommunalskatt, i så fall med hur mycket?
Redan 2017 upptäcktes att Uppsala kommun har kapacitetsbrist och att Uppsalas elnät behövde byggas ut. Målsättningen var då att utbyggnaden skulle vara klar 2030. Vad har hänt sedan dess? Kapacitetsbristen har knappast minskat, utan i stället ökat markant. Med spårvagnar kommer kapaciteten behöva utökas ännu mer, har de som planerar tagit höjd för det?
Kommer utbyggnaden av elnätet att påverka oss skattemässigt? Om så är fallet, med hur mycket och för hur länge?
Tacksam för svar på ovanstående frågor.