”Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan.”
På sin hemsida avråder Utrikesdepartement (UD) från alla typer av resor till Afghanistan och förtydligar via Svenska Ambassaden i Kabuls hemsida, uppdaterad senast den 20 mars 2017, varför ingen bör besöka landet: ”Risk för att drabbas av terrorhandlingar föreligger i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet.”
Avrådan gäller således ingen specifik grupp, som till exempel journalister eller aktivister, utan landet bedöms vara lika farligt för alla, för barn såväl som vuxna, oavsett motiv till resan.
Förutom risken för terrorhandlingar varnar UD via Svenska Ambassaden i Kabul för att säkerhetsläget snabbt kan förändras, att tillgång till sjukvård är starkt begränsad och att risken för våldsbrott är stor. Den människa som ändå bestämmer sig för att besöka landet uppmanas kontrollera sin försäkring, då försäkringsbolagen gör inskränkningar i reseförsäkringarna i de fall resenärer trotsar UD:s avrådan.
Charter till Kabul borde därmed vara en icke-fråga. För ”samtliga personer”, som UD uttrycker det, men alldeles speciellt för barn och unga.
Ändå körde en blå chartrad turistbuss en grupp unga resenärer till Landvetter i måndagskväll, vilka sedan flögs vidare till Kabul. Resans utgångspunkt var flyktingförläggningen i Kållered och för att ingen av resenärerna skulle avvika hade området spärrats av med kravallstaket bevakat av ridande polis. Det som förenade resenärerna var att de alla var unga, hade varit på flykt länge – många har inte ens några familjer eller anhöriga kvar i Afghanistan – och att de är ensamkommande.
UD ger dock anvisningar till resenärer som trots alla varningar ändå reser till Afghanistan: ”Vad man ska tänka på om man bestämmer sig för att resa trots att UD avråder.”
Förutom uppmaningarna ”kontrollera din försäkring” och ”hör av dig regelbundet till anhöriga” ges rådet ”undvik platser man varnat för” – vilket enligt UD är hela Afghanistan! För de blå bussarnas passagerare är därmed UD:s råd omöjliga att följa.
Självklart är arrangerandet av ofrivillig charter till Kabul för barn och unga på flykt oförenligt med FN:s barndeklaration, särskilt med tredje paragrafen ”Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.” Betänkandet ”Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) som föreslår att denna lag träder i kraft, 1 januari 2018, fäster särskild vikt vid ”Barn i migrationsprocessen” (sid 153): ”Barnets situation ska därför bedömas med avseende på framtiden, inte nutiden, vilket exempelvis innebär att risken för förföljelse ska avse framtida förföljelse och avse förhållandena vid ett återvändande till hemlandet.”
Bedömningen av ”situationen i framtiden” tillämpar Migrationsverket ur ett helt annat perspektiv än barnets bästa. Migrationsverket inväntar helt enkelt 18-årsdagen och utvisar därefter den unga, som då inte längre omfattas av Barnkonventionen.
De riksdagspartier, samtliga utom Moderaterna och Sverigedemokraterna, som ställt sig bakom FN:s barnkonvention tycks acceptera Migrationsverkets kreativa tolkning av barnets bästa i framtiden.
Allt medan UD fortsatt avråder alla oavsett ålder från att resa till Afghanistan. Och från Kållered med destination Landvetter för vidare transport till Kabul fortsätter de blå bussarna att rulla.
Alexandra Waluszewski, professor, Ekonomiskt-historiska institutionen, Uppsala universitet
Migrationspolitik