Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.
LÄS MER: Ralf Sundber, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt – Utred kostråden.
I en debattartikel efterlyser tre anhängare av lågkolhydratkost en ”sanningskommission” som ska utreda den vetenskapliga grunden för Livsmedelsverkets kostråd. De verkar helt ha missat att en sådan nyss genomförts.
De nordiska näringsrekommendationerna, som ligger till grund för råden, är den största och mest aktuella genomgången av forskningen kring mat och hälsa i världen.
Att få en bild av forskningsläget är ett stort och komplext jobb. Det krävs kunskap för att värdera studiers kvalitet och att tolka samband. Arbetet bakom de nordiska näringsrekommendationerna involverade över hundra forskare och experter, de främsta i Norden inom sina respektive områden. De gjorde systematiska genomgångar av de studier som publicerats efter år 2000. Särskilt fokus lades på områden där det kommit mycket ny forskning, exempelvis betydelsen av olika kostmönster.
Alla underlag granskades av experter och förslaget gick ut på remiss som vem som helst kunde ge synpunkter på. Vetenskapligt motiverade synpunkter vägdes in i slutversionen. En slags ”sanningskommission” alltså.
Resultatet var samstämmigt: risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes och viktuppgång minskar för den som äter grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk.
Per Wikholm med flera fokuserar på socker och fett, det vill säga enskilda näringsämnen. Det är ett gammalmodigt sätt att studera mat och hälsa. Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.
Svenskar har generellt bra koll på vad som är hälsosam mat och vad som inte är det. Problemet är att de flesta inte lever som de lär, det vill säga de äter onyttigheter fast de vet att de inte borde. Så därför räcker det tyvärr inte med goda råd, hur vetenskapliga de än är. Den stora utmaningen för Livsmedelsverket, och alla andra som vill bidra till en bättre folkhälsa, är att lyckas inspirera och motivera, och på olika sätt underlätta för den som vill äta hälsosammare.
Per Wikholm med flera använder en märklig debatteknik på gränsen till ohederlig. De blandar äpplen och päron och lyfter fram ovidkommande fakta.
Deras exempel om matvanorna i början på 1900-talet har inte mycket att göra med aktuell vetenskap om mat och hälsa. Livsmedelsverket talar om moderna kostråd för människor som lever 2015. Då handlar det om att äta grönare, lagom mycket och röra på sig.
Wulf Becker, professor och chefsnutritionist, Livsmedelsverket
Anna Karin Lindroos, medicine doktor, Livsmedelsverket
Åsa Brugård Konde, nutritionist, Livsmedelsverket