Anna Karin Hatt Andreas Åström vd, Almega chef näringspolitik och kommunikation, Almega

Sverige är ett litet land på kanten av Europa utan givna konkurrensfördelar. Vi har inte fått något gratis utan måste konkurrera med vårt kunnande. Våra möjligheter att hävda oss i den globala konkurrensen avgörs av vår förmåga att utveckla nya idéer och tillgången på kompetent arbetskraft för att arbeta med dessa.

Bristen på kompetens har varit det största hindret för den svenska ekonomin de senaste åren. Arbetsförmedlingen räknar med att det kommer att vara brist på arbetskraft i två tredjedelar av alla yrken de närmaste fem åren.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste konjunkturrapport för maj har över 30 procent av företagen i näringslivet brist på arbetskraft. I vissa tjänstebranscher är bristen ännu större.

Kompetensbristen har strukturella orsaker som förstärkts av de senaste årens högkonjunktur och kräver förbättringar av utbildningssystemet, mer resurser till kompetensutveckling av de redan anställda och en bättre ordning för att matcha samman arbetssökande och lediga arbeten.

Ett viktigt bidrag till en lösning av kompetenskrisen är kompetensinvandring. Förra året kom närmare 21 000 personer till Sverige från länder utanför EU för att arbeta här en kortare eller längre tid.

De är en liten andel av de fem miljoner som arbetar i Sverige men de ger ett viktigt bidrag i vissa yrken. IT-arkitekter, programmerare och systemutvecklare från Indien bidrar med ovärderlig hjälp till en tjänstebransch där 80 procent av företagen har allvarlig brist på kompetens.

Bärplockare och skogsplantörer från framför allt Thailand är helt avgörande för de gröna näringarna. Kockar och restaurangbiträden från Kina och Turkiet ser till att många restauranger kan hålla öppet, inte minst utanför storstäderna.

Kompetensinvandring är en lönsam affär för Sverige. Beräkningar av Svenskt Näringsliv visar att kompensinvandrarna bidrar med minst 10 miljarder kr om året till den svenska produktionen. Reglerna kräver att kompetensinvandrarna har ett arbete att komma till och de får i princip bara stanna så länge de arbetar. Var fjärde kompetensinvandrare arbetar i Sverige tillräckligt länge för att få permanent uppehållstillstånd. Bland de som fått permanent uppehållstillstånd är andelen som arbetar över 90 procent – högre än bland de inrikes födda, enligt Riksrevisionen.

Trots att kompetensinvandringen är fördelaktig för Sverige så har de behandlats styvmoderligt i många år. Många kompetensinvandrare som kommer till Sverige möter ett krångligt regelverk och har svårt att förstå vilka villkor som gäller.

Handläggningstiderna för förlängda arbetstillstånd är långa även om de minskat det senaste året.

Sverige har i världen blivit allt mer känt för så kallade kompetensutvisningar – fall där arbetstillstånd återkallas för små fel utan hänsyn till arbetsgivarens uppsåt eller konsekvenserna för kompetensinvandraren.

Migrationsverkets strikta praxis har efterhand korrigerats av Migrationsöverdomstolen, främst genom Luciadomarna 2017. Domarna innebär att Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning av hur anställningsvillkoren har uppfyllts.

Små avvikelser i lön eller försäkringar från kollektivavtal kan accepteras om villkoren som helhet inte är sämre än vad som är brukligt i branschen så länge arbetsgivaren är seriös.

Domarna har lett till att färre ansökningar om förlängt arbetstillstånd avslås i dag än tidigare. Risken för kompetensutvisningar har minskat men inte undanröjts.

Vi välkomnar att Januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna lovar att problemet med kompetensutvisningarna ska lösas. Detta är dock en så angelägen fråga att en snabb departementsutredning bör tillsättas snarast för att se till att detta blir verklighet. Utredningen bör lösa tre huvudfrågor.

1. Praxis som följt på Luciadomarna 2017 om helhetsbedömning av hur villkoren för arbetstillstånd uppfyllts bör skrivas in i utlänningslagen.

Detta tydliggörande ger arbetstagare och arbetsgivare ett starkare skydd mot att små fel inte kan leda till återkallelse av arbetstillstånd. I lagen bör det klargöras att helhetsbedömningen ska avse alla anställningsvillkor inklusive semester. Det finns indikationer på att migrationsdomstolarna även efter Luciadomarna fortfarande grundar utvisningsbeslut på små avvikelser i semesterförmånerna.

2. Regeln att arbetstillståndet ska återkallas vid avvikelser från vad som angavs i ansökan bör mildras.

Regeln ska mildras så att arbetstillståndet inte automatiskt ska återkallas, för att se till att regeln bara tillämpas vid större fel begångna av oseriösa arbetsgivare. Arbetsgivarens uppsåt och vilja att korrigera fel bör ligga till grund för bedömningen av arbetsgivarens seriositet. Prövningen bör vara framåtblickande och inte utgå från fel som begåtts av tidigare arbetsgivare eller tidigt under anställningsperioden.

3. Migrationsverket bör få i uppdrag att göra processen för beslut om arbetstillstånd mer tydlig och transparent.

Servicen till arbetsgivare samt kompetensinvandrare måste bli bättre. Myndigheten måste jobba för att det ska vara lätt att göra rätt och med utgångspunkten att kompetensinvandring är bra för Sverige. Våra möjligheter att möta den stora kompetensbristen bygger på att vi kan dra nytta av alla möjligheter att locka arbetskraft till landet. Konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften ökar. Indiska IT-experter och ingenjörer har många länder att välja mellan.

Det är dags att en gång för alla ta bort de småsnåla hinder som hindrar kompetenta människor från världens hörn att söka sig till Sverige för att arbeta och bidra till vårt välstånd.