Hur vi vårdar och medicinerar våra husdjur påverkar vår hälsa. Livsmedelsskandaler avlöser varandra med märkningsfusk, smittor, bristande djurskydd och idisslingens klimatpåverkan. Sällan diskuteras livsmedelsproduktionens vård av naturresurser genom husdjurs bete, när matproduktion är på tal. I högre grad borde den handla om samhällsbyggandet, hur vi producerar, nyttjar och tillvaratar livsmedel ur ett uthållighetsperspektiv, där djurvälfärd är integrerad i en uthållig livsmedelsförsörjning.
Sverige har 360 000 hästar. Vid 1900-talets början fanns 715 681 vilket innebär att vi i dag har hälften, men det är en siffra som ökar. Då var hästen bondens och militärens bruksdjur, och den slaktades och blev livsmedel vid dess värvs slut. I dag är hästen ett sällskaps- och fritidsdjur som dock behöver tas till vara när dess tid är ute.
Men – vart tar hästarna vägen och vad händer med köttet?
Enligt Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) lämnar 18 000 till 23 500 hästar jordelivet per år och 2011 slaktades 4 500 hästar, 6 300 destruerades, 1 100 begravdes och 1 600 kremerades.
Årligen försvinner cirka 9 000 hästar. Dock vet ingen med säkerhet om siffran stämmer eller vart hästarna tar vägen. Kontrollen på hur många svenska hästar som körs till södra EU för slakt är dålig!
Regeringens djurtransportsbetänkande 2003 Kännande varelser eller okänsliga varor” visade på bristande statistik, då endast hälften av EU:s hästtransporter redovisas. Antalet exporterade och importerade hästar stämde inte heller, vare sig sammanlagt eller mellan EU-länder.
Enligt betänkandet transporteras många hästar från norra till södra Europa, slaktas och konsumeras. Från södra Sverige tar en hästtransport cirka två dygn innan den är framme i till exempel Italien. Vissa hästar varken vattnas eller fodras och kommer fram utmattade.
Transporterna är oacceptabla ur ett djurvälfärdsperspektiv! I en tysk studie om hästar påverkas av korta (3,5 timmar) och medellånga (åtta timmar) transporter mättes stressnivån utifrån kortisolhalt (stressämne) och hjärtfrekvens. Resultaten visade på ökande stress ju längre transportsträcka.
Svenska hästar bör slaktas i Sverige och det är med bestörtning vi hör att svenska slakterier ska sluta slakta hästar eller dra ner på hästslakten!
Hästslakten går kräftgång i Sverige! 1998 slaktades 7 577 hästar, i dag har den minskat med över 3 000. Slaktas hästar här, menar vi, uppnås en bättre djurvälfärd och en högvärdig proteinkälla tas till vara.
Betesarealen krymper. Under 1800-talet betades 1,6 miljoner hektar, i dag en halv miljon.
Sveriges hästar är nyttiga, de bidrar till öppna landskap, biologisk mångfald, skapar livsutrymme för hotade djur- och växtarter, bevarar och sköter traditionella ekosystem. Hästen är ur ett klimatperspektivmindre belastande än nöt, då den är enkelmagad och släpper ut mindre metan.
Genom hållande av hästar och tillvaratagande av köttet så lever Sveriges hästar sitt liv i god djurvälfärd, samtidigt som Sverige tar sitt ansvar för internationella åtaganden och motverkar förlusten av biologisk mångfald samt gynnar klimatet.
Margareta Stéen
bitr föreståndare, Nationellt centrum för djurvälfärd
Carl-Gustaf Thulin
föreståndare, Centrum för vilt- och fiskforskning
Helena Röcklinsberg
universitetslektor i djuretik
Inst för husdjurens miljö och hälsa
Birgitta Staaf Larsson
kvalificerad handläggare, Nationellt centrum för djurvälfärd
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
UNT 2/3 2013