Stöd demokraterna

Det är viktigt med fortsatt stöd till ryska demokrater när regimen försvårar för landets demokratirörelse, skriver Martin Uggla, ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

27 maj 2015 11:23

Med ännu en ny lag försöker den ryska regimen ytterligare försvåra både finansieringsmöjligheter och internationella kontakter för landets demokratirörelse. Desto viktigare är det att den demokratiskt sinnade omvärlden står upp för internationell rätt och stöttar dem som verkar för demokrati i Ryssland.

Parallellt med Rysslands aggressiva militära agerande i bland annat Ukraina pågår en oroväckande utveckling inne i landet. Häromdagen togs ett nytt steg då det ryska parlamentet antog en lag om ”oönskade utländska organisationer”. De som primärt berörs av lagen är utländska eller internationella icke-statliga organisationer som anses ”hota Rysslands försvarsförmåga eller säkerhet, författning och samhällsordning”.

Vilka kriterier som ska användas för att bedöma de utländska organisationerna framgår inte, och konkreta fall kommer inte heller att bli föremål för några rättsprocesser. De avgörs i stället direkt av landets riksåklagare, i samråd med utrikesdepartementet. Någon motivering till besluten behöver därvid inte ges.

En utländsk organisation som i enlighet med lagen stämplas som oönskad blir i praktiken helt blockerad från att verka i Ryssland, varvid dess medarbetare också kan beläggas med inreseförbud. All verksamhet förbjuds, inklusive informationsspridning via såväl massmedier som internet.

Utländska aktörer med regimkritisk verksamhet i Ryssland har alltså anledning att känna oro. Men även om den nya ryska lagen formellt är inriktad på dem, är det uppenbart att den i själva verket kommer att slå ännu mer mot det inhemska oberoende civilsamhället i Ryssland. För den innebär också att ryska banker och andra finansiella institutioner inte får genomföra transaktioner där den oönskade organisationen är inblandad. Dessutom är lagen så vagt formulerad att i princip allt samröre – inklusive informationsutbyte eller helt enkelt upprätthållande av kontakter – med en oönskad organisation kan leda till böter och i förlängningen fängelse.

Därmed riskerar det oberoende ryska civilsamhället att drabbas hårt. Och i själva verket är det sannolikt just detta civilsamhälle som regimen i första hand vill komma åt med lagstiftningen.

Den aktuella lagen är nämligen i många avseenden en logisk fortsättning på den tidigare uppmärksammade så kallade agentlagen, som i praktiken stämplar medlemmar i organisationer med politisk verksamhet och utländsk finansiering som spioner.

Agentlagen har i första hand använts mot ryska människorättsförsvarare, i syfte att smutskasta dem och försämra deras möjlighet till utländsk finansiering. Nu dras tumskruvarna åt ett varv till, varvid det troligen blir ännu svårare för exempelvis människorättsförsvarare att ta emot finansiellt stöd från utlandet. Dessutom riskerar de alltså att isoleras från viktiga kontakter med omvärlden.

Både agentlagen och lagen om oönskade organisationer strider mot internationell rätt. Enligt en särskild FN-deklaration har människorättsförsvarare rätt att söka utländsk finansiering till sin verksamhet utan att på något sätt drabbas av repressalier eller diskriminerande åtgärder för detta. Lagarna bryter också mot såväl Europakonventionen som FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, där bland annat föreningsfriheten garanteras.

Den ryska lagstiftningen bör därför föranleda skarp kritik och konkreta åtgärder från exempelvis Sverige och EU. Det finns ett uppenbart samband mellan repressionen inne i Ryssland och den ryska regimens ignorans av folkrätten på den internationella arenan. Det är därför också viktigt att de inhemska människorättsbrotten uppmärksammas inom ramen för exempelvis EU:s Rysslandspolitik, något som tyvärr sker i alltför liten utsträckning i dag.

Rysslands agerande i Ukraina har gett upphov till sanktioner från EU:s sida. På samma sätt bör den ökande repressionen bemötas med konkreta motåtgärder och inte bara uppgivna beklaganden.

Särskilt viktigt i sammanhanget är att Sverige och EU står upp för internationell rätt genom att fortsätta ge legitimt finansiellt stöd till människorättsarbetet i Ryssland. Om Vladimir Putin istället tillåts stoppa stödet med hjälp av sin repressiva lagstiftning ger man honom i praktiken en oacceptabel vetorätt över de mänskliga rättigheterna.

Martin Uggla, ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!