Snart är det dags för årets skolval i Uppsala kommun.
Tyvärr finns det stora brister i den metod som används för att fördela skolplatserna.
Elever som bor mitt emellan två skolor, eller nära en skola som redan är full, riskerar att få en placering långt från hemmet. Enligt skollagen har alla elever rätt till en skola nära hemmet, men dagens metod garanterar inte detta.
Vi tycker det är olyckligt att kommunen, trots vetskap om de brister som finns, valt att genomföra ytterligare ett skolval med samma metod.
Vi har engagerat oss i hur skolplaceringar går till sedan 2016, med ambitionen att alla kommuner ska använda en metod för skolplaceringar som är rättvis och helt förenlig med skollagen. Genom sidan relativnarhet.se informerar vi vårdnadshavare och kommuner om flera brister med dagens metod och vad de beror på.
Om det finns fler sökanden än platser på en skola använder Uppsala kommun, liksom ett flertal andra kommuner i landet, ett urvalskriterium som kallas relativ närhet.
Principen är att säkerställa att den elev som har mest att förlora i gångsträcka på att bli placerad vid en alternativ skola får platsen. Detta är en helt rimlig princip, men för att detta ska fungera måste de nekade eleverna garanteras plats på sina alternativa skolor. Annars faller själva resonemanget om ett alternativ, och det är detta som händer mws dagens metod.
Problemet har sin grund i kommunens definition av den alternativa skolan:
”Relativ närhet är skillnaden i farbar väg till den valda skolan jämfört med en alternativ skola i närheten. Om den valda skolan är den skola som ligger närmast jämförs avståndet med den näst närmaste skolan. I andra fall jämförs avståndet mellan den valda skolan och den närmaste skolan.”
Denna definition leder till ett antal problem. För det första finns det ingen begränsning för hur många elever som kan ha en viss skola som alternativ skola. För det andra finns det ingen garanti för att en elev faktiskt kan bli placerad på sin alternativa skola om den inte får plats på något av sina val.
Eftersom själva kriteriet för om en elev blir antagen på sin valda skola eller inte baseras på avståndet till den alternativa skolan är det helt orimligt om eleven först blir nekad sin valda skola, och sedan inte heller får plats på sin alternativa skola.
UNT har flera gånger frågat utbildningsförvaltningen varför de inte vill ändra på detta fel i metoden, men fått svaret att det inte är görligt utifrån den princip om relativ närhet som nämnden har bestämt.
Vår slutsats är därmed att det enda sättet att uppnå en fungerande metod är att politikerna i utbildningsnämnden ändrar riktlinjerna, så att definitionen av den alternativa skolan sammanfaller med den princip man vill uppnå.
Vårt förslag till ny formulering som efterleverprincipen om relativ närhet är:
”Den alternativa skolan är den närmaste skolan som kan garantera eleven en plats om den inte får något av sina högre val. Varje skola används som alternativ skola för maximalt så många elever som den skolan har platser. Om en elev aktivt ansöker om plats på sin alternativa skola är eleven garanterad plats där. Om en elev inte kan beredas plats på något av sina val placeras eleven på sin alternativa skola, eller, om möjligt, på en skola ännu närmare hemmet än den alternativa skolan.”
Uppsala kommun har inför årets skolval gjort vissa förändringar i riktlinjerna, vilket innebär att de som inte gjort ett aktivt val placeras samtidigt som de elever som valt. Tidigare har de placerats sist, och ofta hamnat på en skola väldigt långt från sitt hem, vilket bedömts vara orättvist.
Vi tycker detta är en bra förändring, men den löser inte det systematiska problem som beskrivs ovan.
Vi hoppas att utbildningsnämnden tar problemen med skolplaceringarna på allvar och gör en ordentlig översyn av riktlinjerna och metoden inför nästa års skolval. Skolvalet omfattar 4 200 familjer årligen, och det bör vara prioriterat att placeringarna sker på ett rättvist och lagligt sätt för alla kommunens elever.
Mikael Bertze, Åsa Bertze, och vi driver sidan relativnarhet.se