Att veta vart man vill komma är en förutsättning för att komma fram.Med anledning av den i mina ögon mycket kontraproduktiva debatten om elbilar vill jag bidra med ett vetenskapligt publicerat perspektiv som förhoppningsvis ger läsaren nya insikter.
Alla vill vi skapa ett hållbart samhälle till våra barn och barnbarn eftersom icke hållbarhet leder till ett samhälle där jordens livsuppehållande system har knäckts och naturresurserna för våra barn helt enkelt sinat eller förstörts. Civilisationen går under. Dit vill vi inte.
Tänk om vi kunde definiera de processer som hotar att utrota mänskligheten – och sen sätta ett ”inte” framför – då skulle vi få ett ramverk inom vilket vi vet att vi måste hålla oss och vårt samhälle.
Vi inte bara kan agera så. Jobbet är redan gjort. Här i Sverige. Och publicerat i flera internationella vetenskapliga tidskrifter. Nu senast i en hel volym av Journal for Cleaner Production, vol 140, januari 2017.
Hållbarhetsprinciperna (randvillkoren) för ett hållbart samhälle är följande:
I det hållbara samhället utsätts INTE naturen för systematisk
1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (som till exempel ökande halter av koldioxid)
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (som till exempel ökande halter av gifter)
3. undanträngning med fysiska metoder (som till exempel ökande kalhuggning och utfiskning)
Och i det samhället bidrar vi inte heller till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet, meningsskapande.
Vi vet alltså vart vi ska. Vi vet det vetenskapligt väldefinierat. Och egennyttan av att ligga i framkant tills den egna organisationen inte bidrar till att bryta principerna är noga beskriven, dels i form av minskade utgifter och risker, men främst i form av ökad relevans på alltmer hållbarhetsdrivna marknader.
Så varför går det inte fortare, hur ser motståndet ut? Jo, det finns investeringar gjorda i de gamla ohållbara strukturerna, till exempel bilindustrin och oljeindustrin.
När nu elbilarna börjar komma fram med allt längre räckvidder och priser som är resonabla utgör de ett reellt hot mot de gamla fossiltunga företagen. Då kommer motelden. ’Alt facts’ heter det på nysvenska. Spridandet av falska nyheter och felaktiga ”fakta”.
Batterier måste trots påståenden om motsatsen inte alls tillverkas i fabriker som drivs med fossil-el.
Batterier måste inte heller tillverkas av metaller från gruvor där arbetsvillkoren är inhumana.
Batterier måste inte alls transporteras med hjälp av fossil energi.
Detta betyder INTE att dagens batteriproduktion är hållbar, men vi vet att i det hållbara samhället har vi batterier som:
tillverkas i fabriker som drivs med solel och vindkraft (vilket sker redan i dag)
tillverkas av återvunna metaller i fabriker med hållbara arbetsvillkor (vilket Fairphone redan gör)
är lättare, laddas snabbare, har högre kapacitet och transporteras hållbart med hjälp av grön el
Fossilbilarna måste bort. Då kan till exempel elbilen bli en ersättare, och ännu bättre såklart om den delas på flera: en Delbil. Men vi löser inga problem genom att hålla kvar vid det gamla fossila.
Elmotorns vida överlägsna energieffektivitet (> 90 procent) och den i dag självklara möjligheten att välja ren miljömärkt el att driva sin elbil med gör det hela till ett enkelt val: Det är elbilen vi ska satsa på – inte fossilbilen. Den är fossil i tanken – och i tanken.
Elbilen kan bli ett draglok för satsningar på ny hållbar elproduktion, som vindkraft, solkraft, strömkraft och vågkraft. Flera laddstationer med solceller har redan byggts. Teslas Gigafactory drivs till 100 procent av solceller, och Northvolts fabriker kommer att drivas av 100 procent miljömärkt el och designas för att göra nya batterier av återvunna batterier. På detta sätt utvecklas samhället stegvis till ett samhälle där vi vill att våra barn och barnbarn ska få växa upp. Dit vill vi.
Per Ribbing
styrelseledamot i Klimataktion