Plats för fler äldre?

Åldersgruppen 65+ står för nästan en tredjedel av Uppsalas tillväxt. Men de äldre finns inte med i stadsplaneringen, skriver Jan Ask och Sven-Olov Larsson.

10 mars 1916 11:55

Uppsala växer med 2 000–3 000 invånare per år, bostäder byggs, staden förtätas och får nya stadsdelar. Fram till 2030 förväntas 40 000 fler Uppsalabor.

Åldersgruppen 65+ svarar för nästan en tredjedel av denna tillväxt. Åldersgruppen 80+ fördubblas. Det syns inte i planeringen av stadens utformning.

Dagens 65-åring väntas i genomsnitt leva i 20 år. 65-årsgränsen är ingen omedelbar start på pensionärslivet. Den som lämnat arbetslivet vill ha en aktiv fritid – medan man kan. Men vi förändras med åren.

Sinnena fungerar sämre. Synskärpan avtar, hörseln försämras.

Rörlighet och ork blir mindre. Man förflyttar sig inte lika lätt, snabbt och långt som förut.

Dagliga rutiner prövas. Ens nätverk förändras, nytt behövs. Antalet jämnåriga bland släkt och vänner minskar.

Pensionen gör att valmöjligheterna krymper för den ”fritid” som pensioneringen medför. Aktiviteter behövs till lägre kostnad.

En bra närmiljö och möjlighet att nå ut utan påtagliga hinder blir viktiga.

Svårighet att nyttja den bostad man har kan bli alltför stor – det behövs en tillgängligare bostad.

Med tiden ökar vårdbehovet.

Rörelsens och närmiljöns betydelse belyses i ett examensarbete av Julia Eriksson vid KTH, ”Stadsplanering utifrån ett äldreperspektiv”.

Hon redovisar tankar om socialt hållbar stadsutveckling: samband och rörelse (till exempel kommunikationer, tillgänglighet och barriärer), variation (i funktioner, boendeformer och design) och goda lokala närmiljöer (till exempel promenadvänlighet och tillgänglighet till grönområden).

Platsens betydelse uttrycks i tre kategorier:

Funktionellt platsrelaterat väl­mående relaterar till grad av självständighet äldre uppfattar sig ha.

Socialt platsrelaterat välmående handlar om upplevda sociala kvaliteter hos en plats eller närmiljö. Mötesplatser, social sammanhållning samt upplevd trygghet är viktiga egenskaper för socialt välmående.

Emotionellt platsrelaterat väl­mående handlar om i vilken grad man upplever livskvalitet.

Trivsel i det egna närsamhället, hur attraktiv närmiljön upplevs samt i vilken utsträckning man uppskattar att röra sig i närmiljön påverkar emotionellt välmående.

Vi letar förgäves efter de äldre i Uppsalas samhällsplanering. Förslaget till översiktsplan noterar att antalet äldre ökar, att möjlighet till särskilda boenden behövs, att närmiljön är viktig. För utvecklingen de närmaste decennierna diskuteras sju scenarier, värderade bland annat utifrån att andelen äldre ökar. Hur det sedan tar sig uttryck framgår inte.

Översiktsplanens scenarier skall överföras i detaljplaner. Under 2015 har Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd (UPS) lämnat remissvar på 13 olika planer. Äldreperspektiven i dessa begränsas till att vissa platser utpekas som lämpade för särskilt boende.

Allt kan inte ta sig uttryck i planer för bebyggelse och markanvändning. Men den fysiska miljön skall ge förutsättningar.

Äldreperspektivet saknas. Mest extremt är att förvisa grönytor till taken i staden, parkplaner anpassas till barn, men inte till äldre och handikappade.

UPS granskar tillgänglighet i vidaste mening, buller, luftföroreningar, sol och vind, tillgång till mötesplatser, kollektivtrafik, till offentlig och privat service.

En åldrande befolkning kan ses som kulmen på en längre tids framgångar av hög levnadsstandard. Hur vi planerar för en åldrande befolkning är avgörande för en hållbar utveckling och en äldrevänlig stad (UNT Debatt 9/1). UPS kräver att kommunen tar hänsyn till detta i den fortsatta planeringen av staden.

Jan Ask, ordförande UPS

Sven-Olov Larsson, kassör UPS

Stadsplanering

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!