Debatt: Oseriöst politiskt hantverk

Under flera år har kommunen agerat mycket oprofessionellt kopplat till behovet av stora investeringar i kapacitetsstark kollektivtrafik. Den tidigare politiska ledningen bestående av S, MP och V har ensidigt drivit på för en spårvägslösning. Särskilt MP har drivit denna ensidiga teknikinriktning mot spårväg. Många gånger de senaste åren har jag krävt att seriösa alternativ måste övervägas. Behovet ska alltid stå i centrum och olika alternativa lösningar seriöst övervägas. Alternativ som både klarar funktionskrav och en begränsad investeringsbudget.

Nu, helt plötsligt, efter att kommunen fått en ny form av vänsterstyre med S, MP och L med stöd av V, ska alternativet med bus rapid transit, BRT åter övervägas.

BRT är långa kapacitetsstarka bussystem. BRT, spårväg och till exempel hyperloop borde självfallet mer seriöst ha övervägts tidigare. Att nu åter pröva BRT som alternativ till spårväg, utan att det är ett seriöst alternativ som övervägs, är slöseri med mycket skattepengar.

I december 2016 antogs översiktsplan 2016. Ett år senare godkändes trepartsavtalet mellan regeringen, Region Uppsala och Uppsala kommun om fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Avtalet var möjligt då regeringen ville medverka till ökat bostadsbyggande och hållbar stadsutveckling för en större mängd bostäder i kommuner där planer finns men inte har kunnat genomföras i brist på tillräcklig omkringliggande infrastruktur. Infrastruktur som kommuner inte själva bestämmer över och som inte kan finansieras lokalt.

I juni 2018 meddelade regeringen att upp till 900 miljoner kronor avsätts till en spårlösning i Uppsala kallad Ultunalänken. Målsättningen är att staten och Uppsala kommun ska ingå ett separat avtal om 50 procent statlig medfinansiering av länken senast den 1 juli 2019 enligt gällande överenskommelse.

Den 12 december 2018 beslutade kommunstyrelsen att tillsammans med Region Uppsala ansöka om stadsmiljöavtal för att bygga spårväg i större delar av södra Uppsala mellan Uppsala resecentrum, Gottsunda och Ultuna.

Oavsett teknikval är ett samarbete med staten nödvändigt för att kommunen ska kunna inleda ett konkret arbete för att realisera den nyligen ändrade översiktsplanen.

Ändringen innebär ett ytterligare 10 000 bostäder tätare Uppsala inom områdena Bergsbrunna med omgivningar samt Södra staden och delar av Gottsunda. Sammanlagt omfattar detta fram till år 2050 cirka 33  000 nya bostäder och 60 000–70 000 nya arbetsplatser.

Att Uppsala stad kan bygga kapacitetsstark kollektivtrafik utgör en förutsättning för den planerade mycket täta stadsutvecklingen. Huvudalternativet är spårväg och förutsätts enligt ovan i avtalet med staten. Avgörande för att satsningen ska bli av är enligt ambitionerna utbyggnaden av järnvägen mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm till fyra spår samt byggande av den nya stationen Uppsala södra i Bergsbrunna. Utöver det antas regeringen genom Trafikverket anlägga en ny trafikplats för anslutning av Bergsbrunna till E4:an.

Samordningen mellan avtalsparterna samt Trafikverket ska ske så att färdigställandet av spårväg, Uppsala södra och trafikplatsen för E4:an genomförs i tät samverkan.

Syftet att tidigt etablera en kraftfullare infrastruktur för hållbart resande är bra. Samtidigt är jag mycket skeptisk både till teknikenfalden och att staten lever upp till sina åtaganden. I den senaste regeringsbildningen 2019 blev det återigen aktuellt med ambitionen om höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. En satsning som representerar vansinnigt mycket pengar. Hur trovärdiga är i dag statens delfinansieringslöften till Uppsala kommun kopplade till projektet Spårväg Uppsala? Och hur prioriteras nu fyra spår?

Kommunens projekt ”Spårväg Uppsala” syftar till att ta fram underlag för att år 2021 kunna fatta ett beslut om bygge av spårväg. Beslutet innebär att kommunen tar ställning till om projektet ska fortsätta eller avbrytas. Huvudalternativet är spårväg och allt underlag som till exempel systemhandlingar och gestaltningsprogram kommer att baseras på det.

BRT lever enbart kvar som del av ett oseriöst politiskt spel och som ett jämförelseunderlag utan seriöst analysarbete. Även om ett seriöst analysarbete skulle genomföras kopplat till BRT är statens löften kopplade till spårväg.

Nyligen deltog jag på ett officiellt möte där landshövdingen, ledande företrädare för större arbetsgivare och ledande politiker i Uppsala kommun deltog. På mötet fick vi bland annat höra följande av en viktig lokal aktör kopplat till utbyggnaden av vår kommun: ”Vi ska uppfatta den politiska viljan och agera utifrån det”. Det kan upplevas som något positivt. Det tycker inte jag. När det gäller till exempel vägval av kapacitetstarka kollektivtrafiklösningar ska de inte ensidigt styras av till exempel ensidigt spårvagnsinriktade miljöpartister. Det exemplifierar tydligt att vi invånare inte har en kommun som förhåller sig professionellt kopplat till mycket stora investeringsprojekt. Tyvärr bekräftas detta också av kommunens revisorer som konstaterar att kommunens delar som arbetar med omfattande investeringsfrågor har stor förbättringspotential.

Uppsala kommuns skattebetalare har inte råd med så oprofessionell hantering av mångmiljardprojekt som påverkar oss alla under många år.

Stefan Hanna, kommunalråd (politisk obunden)