Jag och min man är mjölkbönder. Vi har 140 ekologiska kor och brukar cirka 300 hektar mark. Vi har två anställda, en man i ladugården och en som traktorförare. Vi har investerat för framtiden för att vi trodde på svensk mjölkproduktion och på svensk livsmedelsproduktion.

I dagsläget vet jag inte riktigt vad vi ska tro på. När det gäller produktion och djuromsorg håller vårt företag, som de flesta mjölkföretag i Sverige, världsklass. Hög avkastning det vill säga mycket mjölk per ko och mycket god djurhälsa. Bra så långt.

Vi verkar som mjölkbönder i Sverige och vi konkurrerar på den globala världsmarknaden. Det innebär jätteutmaningar. Utmaningen består av fördyrande särregler och särkostnader.

Sverige har en djurskyddslag som sträcker långt över övriga världens, och den har inneburit att vi har i dag har en mycket hög djurvälfärd. Dock har lagstiftningen inneburit mängder av extra kostnader för oss mjölkbönder.

Krav på större byggytor är ett exempel – att bygga i Sverige är mycket dyrare än i övriga EU. Våra byggnader måste vara anpassade för ett kyligare klimat. Betesdriften på våra djur är lagstiftad. Det innebär inte, som man kan tro, att mjölkbönderna har lägre kostnader på sommarhalvåret. Korna mjölkar i regel sämre på bete och det är mycket extra arbete med bland annat stängsel.

Frågan är om det är motiverat för högavkastande kor i toppmoderna lösdrifter där djurens välbefinnande ständigt står i fokus? Det är i alla fall inte motiverat med världsmarknadspriset.

Vi tar alltid ut behörig personal som bedövar kalvar vid avhorning och kastrering av tjurar. Vi tar alltid ut veterinär för att fastsälla diagnos av sjuka djur och vid behandling av antibiotika. Till detta kommer framkörningsavgift och timavgift. Jag vill absolut inte ta bort bedövning av djur eller vårt sammarbete med veterinärerna, jag vill bara förtydliga vilka särkostnader jag pratar om. Arbetskostnaderna för anställd personal är betydligt högre i Sverige än i övriga EU.

Vi har bland världens högsta skatter på drivmedel och tjänster. Allt detta gör att situationen för mjölkbönderna kommer att bli än mer ohållbar om koldioxidskatt, skatt på handelsgödsel och höjd arbetsgivaravgift för unga blir verklighet med den nya politiken i Sverige.

Många områden för småföretagare måste ses över. Tillsammans måste vi arbeta för att det ska produceras mer livsmedel i Sverige.

Vårt klimat ger oss höga byggkostnader men det ger oss otroligt säkra livsmedel, ekologiskt som konventionellt. Vi har kalla vintrar då skadedjur och växtföljdssjukdomar inte överlever. Det resulterar i att bönder som producerar konventionellt använder betydligt mindre växtskyddsmedel, något som redan sorterar under en av världens strängaste miljölagstiftningar. Dessutom med mildare medel än övriga EU. I Sverige har vi god tillgång till vatten och hagmarker som bör betas av mular för att behålla sin biologiska mångfald.

Jag vill att vi i Sverige ska se till att öka försörjningsgraden på livsmedel. Vi har alldeles för mycket mark som står obrukad, alldeles för många tomma ladugårdar.

Det är absolut inte ok med tanke på att människor på många håll i världen svälter. Men tiden att öka den svenska livsmedelsförsörjningen är knapp, vi mjölkbönder blir färre och färre för varje dag.

Anette Gustawson

ekomjölkbonde och styrelseledamot LRF Mälardalen