Mer än passiva konsumenter

Folkbildningen och civilsamhället är viktiga pusselbitar för en hållbar demokrati, skriver Nina Larsson.

3 augusti 1916 14:57

Under sommaren har Myndighets- och föreningslivssverige remissbehandlat tre statliga utredningar. De avhandlar alla frågan om att stärka medborgarnas demokratiska inflytande och minska det demokratiska underskottet. Något som är såväl aktuellt som angeläget med tanke på populisters frammarsch.Ett av de mer tydliga exemplen är Brexit. Här visas häpnadsväckande nonchalans från bland annat vissa ledande politiker. UKIP-ledaren Farage backade redan dagarna efter omröstningen från ett av sina bärande vallöften. Många vittnade om att de ångrat sig.

För mig verkar det som det saknats reell aktiv dialog och diskussion. En aktiv folkbildande dialog där fakta och åsikter bryts gör människor bättre rustade att ta ställning. I stället har känslor blivit styrande. Storbritannien hade behövt de svenska studieförbunden.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har valt att delta i remissarbetet av de tre utredningarna; ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10), ”Palett för ett stärkt civilsamhälle” (SOU 2016:13) och ”Låt fler forma framtiden” (SOU 2016:5). Vi gör det för att vi tycker att dessa frågor är av största vikt för Sverige och för att vi, som folkbildare, har ett direkt uppdrag att värna demokratin.

Regeringen måste baka ihop slutsatser av de tre utredningarna till en samlad proposition om hållbar demokrati. Att behandla de tre utredningarna separat riskerar att splittra upp bilden av de insatser som behövs för att stärka demokratin och underifrånperspektivet på hur medborgarinflytandet och samhörigheten kan stärkas. I utredningarna saknas ett tydligt folkbildarperspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medborgarna är medskapare och inte passiva konsumenter av information. Här är folkbildningen och civilsamhället avgörande pusselbitar vilket vi också lyfter i våra remissvar.

Exempelvis i utredningen ”EU på hemmaplan” lägger utredaren en del bra förslag som att stärka skolans roll. Men vi är skarpt kritiska till andra delar:

1. Utredaren utgår i för hög grad från att förbättrad kunskap om EU sker genom offentlig myndighetsinformation. Vi saknar konkreta förslag på hur civilsamhället kan bidra till att utveckla dialogplatser för samtal om dessa frågor.

2. Frågan om tillgänglighet, inte minst när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning, ägnas alldeles för liten uppmärksamhet. Nästan 20 procent av medborgarna har någon form av funktionsnedsättning visar officiell statistik. Det finns dessutom många nyblivna svenskar och en stor utbildningsklyfta i landet. Därför föreslår vi att all offentlig information om EU ska publiceras på lättläst svenska. Det borde vara ett minimi-krav.

3. Vi saknar också ett tydligt perspektiv för hela landet. Därför föreslår vi att den statliga myndigheten Sieps (Svenska Institutet för europapolitiska studier) åläggs att förlägga minst 50 procent av sina aktiviteter i andra delar av landet än Stockholms innerstad. Vi har framöver stora förändringar att hantera, bland annat ökad migration och fortsatta svårigheter med integration, klimathot, urbanisering, digital klyfta och medieskugga. Alla dessa skeenden förändrar människors tillgång till de demokratiska verktygen och därmed ökar behovet av insatser för att stärka oss som medborgare. Det måste ges resurser och utrymme till bred dialog och diskussion, i synnerhet med människor som i vanliga fall inte deltar i det politiska samtalet.

Behovet av bred dialog och kunskapsuppbyggnad om EU har i och med Brexit aktualiserats som aldrig förr. För att nå ut i folkdjupet är tillgången till en fungerade demokratisk infrastruktur avgörande. I den är folkbildningen avsevärt mer betydelsefull än vad utredaren visar på. Studieförbundens styrka är att vi varje dag möter många medborgare i hela landet. Studieförbundens verksamhet uppmuntrar till aktivitet, ökad kunskap och att opinionsbilda kring politiska beslut i EU.

Framtiden avgörs av de som väljer att delta. Vi kan öka deltagandet. Framöver måste därför civilsamhällets och folkbildningens roll och möjligheter hamna i fokus.

Nina Larsson
Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!