De senaste åren har vi i Sverige fått känna av längre och fler värmeböljor med höga dagstemperaturer och tropiska nätter. För den som bor i stan blir detta ett påtagligt problem då omgivningarna blir alltmer hårdgjorda i takt med att staden byggs ut. Enligt beräkningar av SMHI för de kommande åren är ännu längre perioder med ihållande dygnsmedeltemperaturer över 20°C att vänta. Värmen blir snabbt påfrestande och leder till hälsoproblem och värmestress, i värsta fall död.
Temperaturrekord slås runt om i Europas urbana områden. Den globala uppvärmningen är en bidragande faktor men städernas uppbyggnad får dem att fungerar som stora ugnar, så kallade Urban Heat Islands. Hårdgjorda ytor såsom asfalt, betong och sten reflekterar såväl som lagrar och avger värme även efter att solens strålar lagt sig. Anordningar för luftkonditionering förvärrar problemet ytterligare genom att släppa ut varmluft i en redan överhettad stadsmiljö. Effekten blir temperaturer på över 10°C mer i täta och hårdgjorda städer än på landsbygden under värmeböljor.
Just nu pågår en stadsutveckling med kraftig förtätning för att kommunen ska uppnå lönsamhet i sina projekt. Det som återstår blir alltför få och små grönytor vilket dessutom ökar slitaget på växtligheten. Även om kommunen bedyrar att den mesta marken som exploateras är befintliga hårdgjorda ytor bebyggs flera områden nu på natur- och jordbruksmark. Rosendal och Östra sala backe är exempel på två stora nybyggnadsområden som tidigare har varit gröna och oexploaterade. Allt fler grönytor kommer försvinna med de kraftiga förtätningar som planeras i Eriksberg och nya asfaltsytor och industrilokaler i Fyrislund.
Grönska är grundläggande för att motverka den accelererande värmen som bildas i stadsmiljön, men hur ska dess svalkande egenskaper ersättas när det saknas en balansräkning för helheten? Framför allt följande tre temperatursänkande åtgärder skulle ge stor effekt i stadsmiljön.
1. Gröna tak motverkar uppvärmningen av byggnader samtidigt som de bidrar till att sänka dess nedkylningskostnader. Vid utetemperaturen på 26°C blir ett tak täckt med växter inte varmare än 29°C medan ett mörkt tak kan nå temperaturer på 80°C enligt byrån för miljö- och energihantering i Frankrike, ADEME. Det är hög tid att Uppsala kommun bättre tar tillvara den tillgång som taken utgör. I exempelvis Tokyo måste alla offentliga byggnader med en takyta större än 1000 kvadratmeter som uppförs ha någon form av takvegetation på minst 20 procent av ytan. Kommunen kan redan nu initiera en inventering av sina byggnader för att se vilka tak som har förutsättning för anläggning av gröna tak. Då bör de övervägas som ett alternativ och temperatursänkande åtgärd. En investeringsplan bör tas fram som visar hur detta kan genomföras för såväl nybyggnation som för hus som ska renoveras eller byggas om.
2. Lokala kvartersparker, gårdar och planteringar behöver bli fler och bättre fördelade för att ha en lokalt värmeabsorberande effekt. Här behöver kommunen bli en hårdare beställare och prioritera att få in nödvändiga ytor för grönt i gatumiljön såsom dagvattenbäddar, planteringar i förgårdsmark, fickparker vid indragna husfasader och planteringsstråk i trottoarernas möbleringszoner. Därtill behöver även de lokala kvartersparkernas placering och storlek säkras, anpassade för det antalet personer som bor eller förväntas bo i området.
3. Träd i gaturummet som skuggar och kyler är ytterligare ett sätt att reglera den lokala temperaturen såväl som för att skapa en trivsam stadsmiljö. Ett flertal gator i Uppsala är lämpliga för nya alléer eller trädgrupper. I takt med att träden växer ökar deras temperatursänkande förmåga vilket ger en långsiktig effekt. Kommunens ambitioner för trädplantering behöver omfatta såväl befintliga områden som nybyggnation.
När översiktsplanen, ÖP, nu står inför en revidering bör kommunen argumentera starkare för dessa åtgärder. På så sätt behöver kommunen ta ställning till föreslagna åtgärder även i den fortsatta planeringen eftersom en avvikelse i detaljplan från ÖP enligt PBL måste anges i planbeskrivningen.
Det finns ett antal nationella lagar att ta hänsyn till men att vidta dessa åtgärder är fullt möjligt att ta beslut om i dag. Kommunen behöver klimatanpassa bättre för att framtidssäkra vår gemensamma stadsmiljö. För att minska de negativa effekterna av Urban heat islands behövs proaktiva lösningar för att förhindra reaktiva åtgärder vid nästa värmebölja, i hela staden och tätorter, inte bara i utvalda hållbarhetsområden.