Tre förespråkare för så kallad lågkolhydratkost ifrågasätter vetenskapen bakom Livsmedelsverkets kostråd och antyder att kostråden är orsaken till övervikt och andra folksjukdomar (UNT Debatt 16/1).

Livsmedelsverket har fem generella kostråd som riktar sig till den vuxna befolkningen:

1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.

2. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

3. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.

4. Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan.

5. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Utöver dessa finns mer detaljerade råd till exempelvis gravida och ammande. Kostråden grundar sig på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som – myc­ket förenklat – är förteckningar över olika näringsämnen och hur mycket av dem en människa behöver få i sig genom maten. Det handlar om vitaminer, mineraler, fetter, kolhydrater och proteiner, sammanlagt ett 50-tal olika ämnen som behövs för att kroppen ska fungera, må bra och för att vi inte ska bli sjuka – vare sig på kort eller på lång sikt.

Just nu pågår en översyn av de nordiska rekommendationerna på uppdrag av Nordiska rådet. Översynen utförs av forskare­ och vetenskapliga experter från Sverige och övriga Norden, som systematiskt går igenom den vetenskapliga litteraturen på sina respektive områden. Arbetet följer samma vetenskapliga praxis som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) använder sig av vid motsvarande genomgångar av medicinsk vetenskap.

Alla de studier som Wikholm med flera nämner kommer att ingå i översynen, förutsatt att de uppfyller kraven för en korrekt genomförd vetenskaplig studie. För att öppenheten ska vara så stor som möjligt publiceras både information om hur arbetet går till och de deltagande experternas cv på projektets webbplats. Wikholm, Litsfeldt, Sundberg och alla andra intresserade kommer dessutom att få möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång.

Wikholm med flera har fastnat för en enda av alla de faktorer som NNR omfattar – förhållandet mellan fett och kolhydrater.Livsmedelsverkets utgångspunkt är mycket bredare – vår uppgift är att ge råd om mat för att människor ska få i sig alla näringsämnen de behöver. Det får man inte om man bara tänker på fett och kolhydrater.

På sätt och vis är det smickrande att skribenterna tillmäter Livsmedelsverkets kostråd så stor betydelse för folkhälsan. Det skulle innebära att råden genom åren haft ett närmast totalt genomslag hos konsumenterna. Vår egen bedömning av hur svenska folket följer kostråden är mer ödmjuk. I dag äter mer än hälften av svenskarna mat som inte uppfyller näringsrekommendationerna.

Samtidigt ser vi – precis som skribenterna – att övervikten ökar i Sverige och att dia­betes och hjärt- kärlsjukdomar är ett stort problem. Livsmedelsverkets slutsats är att vi måste kämpa ännu hårdare för att vända den trend av ökande konsumtion av läsk och sötsaker och minskande motion som vi sett de senaste 30 åren.

Det gör vi bland annat genom att förbättra genomslaget för våra råd och rekommendationer.

Livsmedelsverket har regeringens uppdrag att ge råd till befolkningen om bra matvanor. Våra sidor med kostråd tillhör de mest besökta på webbplatsen och vi kontaktas dagligen av människor som i arbetet eller i sin vardag efterfrågar mer utav råd och stöd om mat. Hur råden ska utformas och stödet ges är något som vi gärna diskuterar, debatterar och vi är öppna för att hitta nya lösningar. Det vi däremot aldrig kompromissar med är att råden vi ger ska vila på bred vetenskaplig grund.

Irene Mattison
bitr chef för risk- och nyttovärderingsavdelningen på Livsmedelsverket
Anette Jansson
chef för rådgivningsenheten på Livsmedelsverket
UNT 27/1 2011