Nytt brittiskt ledarskap ger nya möjligheter för Sverige att skapa en Brexit-strategi som följer de svenska klimatmålen. Regeringen ska följa svenska klimatlagen och då bör detta ses som ett krav på regeringen och EU-minister Hans Dahlgren (S).

De senaste veckorna har klimatfrågan fått ett starkt uppsving i den brittiska debatten, också kopplat till Brexit. Det beror på de massiva klimatprotester som hållits i London, och som välkomnats av Svenskt Näringslivs brittiska motsvarighet CBI. I maj blev Storbritanniens parlament också först i världen med att utlysa klimatnödläge.

Det är en stark symbolhandling som ökar pressen på regeringen att faktiskt följa brittiska klimatpolitiska rådets rekommendation om att skärpa landets klimatmål om nollutsläpp senast 2050. Resultatet av detta kommer bli tongivande och driva landets framtida klimatpolitik.

Tyvärr lyser klimatfrågorna fortfarande med sin frånvaro i brexitförhandlingarna och nämns knappt i de två Brexitutkasten som EU och Storbritannien har enats om: utträdesavtalet och den politiska deklarationen om det framtida samarbetet. Med nytt brittiskt ledarskap i Storbritannien finns nya möjligheter för Sverige att skapa en Brexit-strategi i linje med de svenska klimatmålen, vilket regeringsförklaringen anger att all politik ska göra.

Regeringen och EU-minister Hans Dahlgren bör:

1. Hålla fast Storbritannien i EU:s utsläppshandelssystem.

I den politiska deklarationen för Brexit anges att det ska utredas om och hur ett brittiskt system kan kopplas till EU:s utsläppshandelssystem. Här krävs en mer ambitiös hållning.

2. Utforma frihandelsregler för en hård Brexit.

Om Boris Johnson tar över efter Theresa May bör Sverige och EU tyvärr förbereda sig för en avtalslös, “hård” Brexit. Då måste EU verka för ett grönt frihandelsavtal utöver de svaga nuvarande skrivningarna om att vara part till Parisavtalet och vaga formuleringar om hållbarhet.

3. Fördjupa banksamarbetet.

Det fokus på grön ekonomi och finans som både Storbritannien och Sverige har bör tas tillvara genom att brittiska Bank of England och Riksbanken samarbetar för att främja gröna finanser.

4. Klimatpolitiska råds-utbyten bör fördjupas.

Detta eftersom Sveriges klimatlag till stora delar är uppbyggd utifrån brittiska Climate Change Act, inklusive det klimatpolitiska råd som nyligen avgav sin första granskning av hur Sveriges samlade politik relaterar till klimatmålen.

5. Finna samarbetsvägar med britterna i FN.

Eftersom britterna inte längre kommer att ingå i EU kommer de knappast heller låta EU föra deras talan i FN-sammanhang. Genom aktivt klimatsamarbete kan detta skapa en bundsförvant utanför EU som kan driva frågor Sverige inte kan på samma sätt då EU förhandlar som en enhet.

6. Stötta brittiska ansökan om att stå värd för FN:s internationella klimatförhandlingar år 2020.

Det skulle bli en chans för britterna att bevisa att de inte släppt sitt klimatengagemang, och för övriga världen att visa att vi fortsatt vill samarbeta med britterna även om de inte längre ingår i EU.

Det är hög tid för Sverige att ta ett samlat och strategiskt grepp runt Brexit, med vår tids ödesfråga klimatet som självklar utgångspunkt för det fördjupade samarbete som kan gynna både Storbritannien, Sverige och klimatet.