Varje år behövs 400 nya kemilärare i grundskolans årskurs 7–9 för att utbilda en växande befolkning och för att ersätta de som pensioneras eller byter yrkeskarriär. Det utexamineras dock bara ett tjugotal nya kemilärare varje år. Situationen är snarlik inom biologi, tyska, franska och fysik.

I de senaste internationella jämförelserna faller kunskapsnivån i den svenska grundskolan och samtidigt står vi inför en situation där vi inte har tillräckligt många utbildade lärare för att kunna höja kvaliteten. Utan kvalificerade kemilärare i grundskolan blir det färre elever som tillgodogör sig tillräckliga kunskaper och förmågor i kemi för att klara gymnasiala studier och som inte ges möjlighet till förståelse för kemin i vardagen runt omkring oss.

I gymnasiet är situationen allvarlig, men inte lika alarmerande. 2014 examinerades 42 kemilärare, men behovet är 50 per år under den kommande femårsperioden. Situationen inom andra naturvetenskapliga ämnen och matematik är snarlika: det examineras inte tillräckligt många lärare.

Bristen på kemilärare, och lärare i andra naturvetenskapliga ämnen, är ett allvarligt problem för det svenska samhället, vilket kommer att leda till problem för de industrier som behöver naturvetenskaplig kompetens. Det drabbar oss såväl ekonomiskt som socialt och i förlängningen kommer det bli svårt att infria vår vision om ett hållbart samhälle. Vi tror inte att situationen bara kan lösas genom utbildningsinsatser utan att det är framförallt lärarnas situation som måste förstås och förbättras. Det behövs en noggrann analys och ett kraftfullt åtgärdspaket för att komma tillrätta med situationen – och det är bråttom!

De korta lärarutbildningarna på två och tre terminers pedagogiska studier för personer med tillräckliga ämneskunskaper har haft en mycket god effekt. Vi välkomnar därför regeringens ökade satsning på denna utbildning som beslutades den 26 maj där avsikten är att fördubbla antalet lektorer i matematik, naturvetenskap och teknik i den svenska skolan. Det är dock endast en mindre andel av de som följer det korta programmet som väljer en karriär som lärare i grundskolans årskurs 7–9. Villkoren för lärare i grundskolans årskurs 7–9 måste bli avsevärt bättre så att fler väljer att utbilda sig till kemilärare. Vi ser problemet som akut. Utan omedelbara åtgärder stannar ambitionen att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation vid tom retorik.

För att Sverige även i framtiden ska vara en ledande kunskapsnation och för att säkerställa framtidens kemikompetens måste regeringen vidta åtgärder så:

att personer med ämneskompetens som väljer att komplettera med pedagogisk utbildning får fullständig finansiering under utbildningen,

att fler väljer en karriär som högstadielärare och

att villkoren för lärare förbättras, både lönemässigt och genom att lärarna tillåts fokusera på lärande och inte administration

Peter Somfai

Professor i organisk kemi, Lunds universitet

Ulf Ellervik

Professor i bioorganisk kemi och populärvetenskaplig författare

Joakim Westberg

Gymnasielektor i kemi, Vasaskolan i Gävle

Maja Elmgren

Universitetslektor i fysikalisk kemi, Uppsala universitet

Peter Somfai är ordförande och övriga författare är ledamöter i Svenska nationalkommittén för kemi