Kärnvapen är även en lokal fråga

Städer och orter kan bidra till att stärka arbetet mot kärnvapen, skriver Åsa Lindström och Elin Liss.

Kärnvapenfrågan har lokal relevans, skriver Åsa Lindström och Elin Liss. Bilden visar en pakistansk Shaheen-III-missil, som kan utrustas med kärnstridsspetsar.

Kärnvapenfrågan har lokal relevans, skriver Åsa Lindström och Elin Liss. Bilden visar en pakistansk Shaheen-III-missil, som kan utrustas med kärnstridsspetsar.

Foto: Anjum Naveed/TT

Debatt2020-01-31 01:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Idag börjar Centerpartiets kommundagar i Uppsala. Städer, kommuner och regioner har en viktig roll i frågan om kärnvapen, både vad gäller krisberedskap och som röster för nedrustning och mänsklig säkerhet. Städer utgör måltavlor för kärnvapen och idag uppmanar vi lokalt engagerade centerpartister att visa vägen i arbetet för nedrustning.

Kärnvapen är ett massförstörelsevapen skapat för att utplåna städer och döda miljontals oskyldiga människor. I en värld där hot om massförstörelse tillåts fortsatta och öka är FN:s konvention mot kärnvapen från 2017 en av få ljuspunkter. Konventionen är skapad för att stärka normen mot kärnvapen utifrån humanitär rätt och med hänsyn till kärnvapnens katastrofala konsekvenser för människor, miljö och klimat. Förra året presenterade en rad forskare studie om konsekvenserna av ett scenario om kärnvapen används i konflikten mellan Indien och Pakistan. Beräkningarna visar att upp till 125 miljoner människor riskerar att dö till följd av de primära och sekundera konsekvenserna och det skulle innebära allvarliga följder för miljön och klimatet.

Städer och orter kan bidra till att stärka arbetet mot kärnvapen genom att ställa sig bakom ICAN Cities Appeal. Appellen har startats för att belysa kärnvapenfrågans lokala natur. Kommunernas ansvar för att skydda sina invånare är relevant i koppling till kärnvapenfrågan. Vad händer om ett kärnvapen används mot din ort? De omedelbara dödsfallen, den stora mängden skadade, vårdinstanser som förintats och vårdpersonal som dött, den långsiktiga strålningen som leder till sjukdomar, vattnet som förgiftats av radioaktivitet. Går det att bo kvar? Flera städer utanför Sveriges gränser har redan anslutit sig till Cities Appeal, däribland Paris, Berlin, München, Oslo, Bern, Genève, Manchester, Washington DC, Los Angeles och den amerikanska delstaten Kalifornien. Dessa städer, som själva kan utgöra måltavlor för kärnvapen, tar helt avstånd från denna ansvarslösa politik.

För några år sedan var Centerpartiet positivt inställt till att kärnvapen skulle förbjudas genom en ny konvention och menade att ett ökat internationellt tryck krävs på de länder som har massförstörelsevapnen - särskilt i en tid då kärnvapenarsenaler förnyas. Men efter beslutet om att stödja ett svenskt medlemskap i Nato har partiets linje förändrats drastiskt och engagemanget för kärnvapennedrustning försvagats. Samtidigt är Centerpartiets väljare fortfarande tydliga. I en Sifo-undersökning från hösten 2019 genomförd av Olof Palmes Internationella Center säger 76 procent av partiets väljare att Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenkonvention. Tidigare genomförda undersökningar visar samma mönster: centerpartisters avståndstagande från kärnvapen är starkt. Det norska Senterpartiet samt Venstre är positiva till FN-konventionen och ser inga juridiska hinder för Norge att gå med, trots att landet är med i Nato

Karin Söder arbetade aktivt för nedrustning under sin tid som partiledare, men även efter. Tillsammans med bland andra Hans Blix skrev hon 2010: ”Vetenskapen har för första gången försett mänskligheten med medel till självförstörelse. Frågan är nu om vi har den kollektiva viljan och förmågan att stiga ut ur tillintetgörelsens skugga och förvandla visionen om en värld fri från kärnvapen till verklighet.”

I arbetet mot kärnvapen behövs alla. Idag uppmanar vi centerpartistiska politiker att ta ställning för nedrustning och driva på för att era hemkommuner går med i ICAN Cities Appeal. Massförstörelsevapen ska bli en del av vår historia, inte ett fortsatt hot mot vår och våra barns framtid.