Journalistens yrkeskunnande i fara

Har journalistens yrkeskunnande försvunnit i en värld av Twitter, Facebook kommentarer och klickande? skriver Caroline Älvebrink Calais.

3 mars 2017 10:00

Några av de viktigaste läxorna jag lärde mig vid journalistutbildningar i både Sverige och USA var att vara uppmärksam och försöka kontrollera mina förutfattade meningar; att inte underskatta mina läsare, och att mitt jobb var att ge mina läsare så mycket information som möjligt så han eller hon sedan kunde göra ett informerat beslut om frågan. Dessa riktlinjer är fortfarande vad jag rättar mig efter i min yrkesutövning.

Frågan är dock om kunskapen försvunnit i en värld av Twitter, Facebook kommentarer och artikel klickande.

Ta till exempel en nyhetsartikel i som publicerades för några veckor sedan, efter president Trumps executive order gällande människor som vistades olagligt i USA. Rubriken var sensationell och handlade om hur en kvinna som utvisats till Mexico efter 20 år i USA fick lämna sina barn, som var födda i USA och därför amerikanska medborgare, utan att i princip få ta med sig annat än en liten väska.

Problemet med nyhetsartikeln är dock att den ger sken av att president Trump vill utvisa alla människor som befinner sig i USA utan papper. Så är inte fallet.

Om man kollar upp beslutet på Vita husets webbsida förstår man att Trumps executive order inte riktar sig mot alla USA:s 11 miljoner papperslösa invandrare, utan endast dem som har kriminell bakgrund och har begått ett så kallat felony. Den typen av brott kännetecknas av att det ofta är våld inblandat i brottet och att personen är dömd från ett år till livstids fängelse.

Kvinnan i artikeln hade begått ett felony, det var därför hon blev utvisad, men ingenting nämns om detta och vad president Trumps executive order handlade om.

Man sa heller ingenting om att president Obama sagt precis samma sak om papperslösa invandrare som är kriminella.

Man kan tycka vad man vill om Trump, personligen tycker jag han är en osympatisk individ och han fick inte min röst i presidentvalet 2016. Men att komma med halvsanningar och presentera det som nyheter hjälper ingen. Det förhindrar folk att ställa viktiga frågor. I det här fallet med kvinnan i Arizona, hade det varit bättre att fråga om hon avtjänat sitt staff, om hon begått brott sedan dess, och varför hon utvisades när hennes brott, som i och för sig var ett felony, inte innehöll våld. Det skulle också ha varit viktigt att fråga hur man hanterar människor som är illegala invandrare och har begått brott, men efter det levt lagligt.

I stället blev svaret på artikeln en upprörd diskussion på FB om hur galen Trump är och hur grym Trump

administrations politik är.

Man kan tro att artikeln om kvinnan i Arizona är en ovanlig företeelse. Men jag ser dagligen artiklar om USA som framställer frågeställningar på exakt samma sätt. Till exempel åtföljdes bilden på kvinnorna i Sveriges regering som skrev på klimatlagen med en kommentar att detta var ett F-you till Trump och hans manliga rådgivare, eftersom Trump tagit bort statsstödet för aborter. Men Trumps executive order tog inte bort statsstödet för aborter i USA, vilket artikeln ger sken av. Den tog bort statsstödet för NGOs, icke regerings organisationer, utanför USA som ägnade sig åt aborter och abort rådgivning. Det var heller inte Trumps idé.

Den så kallade 'Mexico City Policy' kom till under Ronald Reagan och har sedan dess tagits bort av demokratiska presidenter och lagts till av republikanska.

Men artikeln ledde till en mängd arga Facebooks kommentarer om hur Trump tagit bort den amerikanska kvinnas rätt till abort när man i stället borde ha diskuterat vikten av att hjälpa kvinnor i andra länder och om det var vettig att låta skattepengar gå till detta.

Fenomenet med halvsanningar, jakten på klick och Facebookkommentarer är en oroväckande utveckling. Kärnan av att vara journalist är att ge läsarna så mycket information som möjligt i syfte att de sedan skall kunna bilda sig en egen uppfattning. Let's face it, vi har alla en utgångspunkt, ett sätt att se världen. Men glömmer man den regeln, samt riktlinjen att i största mån kontrollera sina förutfattade meningar, riskerar man som journalist att springa olika intressens ärenden. Det är farligt för demokratin.

Caroline Älvebrink Calais, Political Economist och Freelance Journalist, Dallas, Texas

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!