Vi kan med ny forskning som snart publiceras i den brittiska tidskriften ”The World Economy” visa att bättre integration har möjlighet att öka exporten.
Genom en ny metod beräknar vi att tio procent högre invandring har potential att öka den svenska varuexporten med upp till fyra procent i genomsnitt.
De integrationspolitiska utspelen har stått som spön i backen den senaste tiden. Intresset från politikerna har ökat i takt med att invandringen uppfattas som en allt viktigare fråga för väljarna.
Utlandsföddas ställning på arbetsmarknaden påverkar invandringens möjlighet att bidra till svenska företags internationella affärer genom kontakter och kunskap.
Sverige är en öppen och handelsorienterad ekonomi. Men trots att internationaliserade företag är mer effektiva och anställer fler så handlar de flesta svenska företag inte med omvärlden. En anledning är att internationalisering fortfarande innebär betydande kostnader för företagen.
Särskilt små och medelstora företag upplever problem relaterade till bristfällig information om utlandsmarknader och otillräckliga kontakter på främmande mark.
Sveriges befolkning består till omkring 15 procent av utlandsfödda personer och i storstadsregionerna är andelen ännu högre.
Utlandsfödda bär ofta på kunskaper om marknader, affärskultur, lagar, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. De har också kontakter i sina tidigare hemländer som kan hjälpa svenska företag i deras internationella affärer.
En brist med den tidigare forskningen har varit att integrationsaspekten lyst med sin frånvaro. Man har inte lyckats reda ut vilken roll integrationen spelar för utlandsföddas förutsättningar att främja internationella affärer.
Våra resultat antyder att det inte är tillräckligt att människor invandrar till Sverige för att exporten ska ta fart. Vi konstaterar att sämre integration tenderar att försvaga – och i vissa fall helt underminera – invandringens exportfrämjande potential.
Forskningsrönen har betydelse för två av Sveriges stora samhällsutmaningar.
För det första handlar det om att svenska företag möter nya och i vissa fall ökande hinder för internationalisering. För det andra handlar det om en svensk arbetsmarknad i omdaning samt ett fortsatt stort utanförskap bland utlandsfödda.
De nya resultaten kan bistå både regering och opposition i arbetet med att förbättra integrationspolitiken.
En konkret insats vore att öka svenska företags kännedom om utlandsföddas internationaliseringsfrämjande förmåga.
Kunskapen om utlandsföddas potential att främja globala affärer kunna ge svenska företag ett försprång på snabbväxande marknader.
Det pågår ett krig om de globala talangerna. Det är för Sverige angeläget att både locka nya talanger till landet, och tillvarata de som redan befinner sig här, såsom gästforskare och utländska studenter.
Utlandsföddas förutsättningar att hålla sina nätverk levande efter att de invandrat till Sverige påverkar möjligheterna att främja export.
Migrationsregelverket bör ses över med syfte att underlätta cirkulär migration för ökad internationalisering.
Offentliga insatser som syftar till att främja företagande bland utlandsfödda behöver tydligare riktas mot exportorienterade branscher. I Sverige drivs vart åttonde småföretag av en person med utländsk bakgrund. Men många av dessa företag är främst verksamma på en lokal marknad, vilket innebär bortkastade resurser.
En öppen migrationspolitik förutsätter en smart integrationspolitik. Invandring har möjlighet att främja export men det kräver att utlandsfödda jobbar eller driver företag. Därför måste kärnan i integrationspolitiken handla om bättre förutsättningar för jobb, företagande och tillväxt.
Andreas Hatzigeorgiou, fil dr, chefekonom vid Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio
Magnus Lodefalk, ek dr, forskare vid Handelshögskolan, Örebro universitet