I slutet av april läggs grunden för kommunens budget för 2020. Då träffas ledande tjänstemän och politiker med Erik Pelling (S) i spetsen för att lägga de grundläggande villkoren för det som ska bli ”Mål och budget 2020 med planeringsramar för 2021–2022”. Redan då är det viktigt att synliggöra att skolverksamheten ges tillräckliga förutsättningar.

⯃ Lönebudget: Det måste finns pengar för att slutföra den lokala lönesatsning som Kommunstyrelsen beslutade om 2017. Med de låga utfall som förvaltningarna anslagit i årets löneöversyn behövs en förstärkt lönebudget för 2020 för att minska risken att lönesatsningen sker på bekostnad av lärarnas arbetsmiljö.

Det centrala läraravtalet har tydligt markerat behovet av ett strategiskt lokalt arbete med kompetensförsörjning.

Där ingår bland annat en översyn av lönestrukturer för att öka motivationen för erfarna lärare och vägledare som bidrar till kontinuitet. Lärarnas Riksförbund, LR, har presenterat statistik för Utbildningsförvaltningen som visar på stora behov av strukturella justeringar för att det centrala avtalets mål ska uppnås. Utbildningsförvaltningen har ännu inte påbörjat något analysarbete.

⯃ Strukturersättningen: LR ställer sig positivt till att det finns ett system att fördela resurser utifrån behov.

Nuvarande pott för strukturersättning är dock för liten för att ge alla skolor en realistisk möjlighet att ge alla elever det stöd de behöver.

Fördelningsmodellen fångar inte upp alla elever med behov av stort stöd. Skolor med låg strukturersättning drabbas hårt ekonomiskt av enstaka elever med stort stödbehov. De politiska ambitionerna om förbättrat elevstöd är inte tillräckligt finansierade.

⯃ Hyreskostnaderna: I Mål och budget 2019 finns en särskild satsning för förväntade hyreshöjningar med anledning av nyproduktion av skollokaler.

De rationaliseringskrav som läggs på Skolfastigheter innebär dock att de kan höja hyrorna mer än vad Utbildningsnämnden kan klara utan egna rationaliseringar, trots att kommunfullmäktiges ambition verkar ha varit att freda resurser till undervisning.

Motsvarande kan riskera att ske på andra områden där utbildningsförvaltningen är beroende av andra kommunala inrättningar med rationaliseringskrav, till exempel skolmåltiderna.

I den senaste budgeten fanns ett uppdrag att se över den akustiska miljön i kommunens skolor. Vilka effekter detta får på krav på renoveringar och eventuella krav på hyreshöjningar finns ännu inga beräkningar för. Detta måste beaktas i budgeten.

⯃ Arbetsmiljön: Inom kort finns resultat från årets medarbetarundersökning. Jag befarar att resultaten liksom de senaste åren redovisar usla värden för lärarnas arbetsmiljö, trots vanligtvis höga värden på motivation i sitt arbete.

Tydligare arbetsmiljömål och resurser därtill behöver budgeteras.

⯃ Lärarassistenter: LR-Uppsala ser införandet av lärarassistenter som ett försök från politikens sida att möta lärares rop på hjälp för den alltför höga arbetsbelastningen och utökade dokumentationen som finns i skolan i dag. Alternativet kan vara att stärka befintliga yrkesgrupper i skolan och/eller anställa fler lärare.

Även på låg- och mellanstadium behöver vi kuratorer eftersom vi redan i låga åldrar ser barn med tidig psykisk ohälsa.

Därtill uppstår det mycket problem på rasterna där vi behöver fritidspedagogernas profession som kan jobba förebyggande med rastaktiviteter och värdegrundsarbete på olika sätt. När det kommer till högre åldrar förespråkar LR i stället en utbyggnad av elevhälsan – speciallärare, specialpedagoger, kuratorer – och satsningar på studie- och yrkesvägledare.

Erik Pelling och övriga i kommunens ledning måste nu beakta detta redan under beredningsveckan för att säkerställa att personalen i skolan kan fortsätta sitt arbete med hög motivation och förbättrad arbetsmiljö. En starkare, bättre anpassad skolbudget 2020, behöver tas fram. Uppsalas elever behöver detta.