Sjukskrivningsprocessen ska vara rättssäker och lika för alla oavsett var i landet man bor. Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning utifrån de skrivningar som finns i det läkarintyg som den som är sjuk lämnar in. Läkarintyget är det enda bevis från den enskilde som Försäkringskassan godtar.

Vi som arbetar som personliga ombud i Enköping och Håbo kommun ser hur problematiskt det är när läkaren inte formulerar sig efter den mall som Försäkringskassan satt upp. Finns det minsta grad av motsägelse i läkarens uppgifter eller nämns något som kan tolkas som att patienten har någon liten aktivitetsförmåga så bedömer Försäkringskassan att patienten har full arbetsförmåga.

Vi personliga ombud vill därför belysa hur processen går till, hur det drabbar den enskilde och vilka konsekvenserna blir även för närstående. I Uppsala län finns 13 personliga ombud i samtliga kommuner utom Knivsta.

Tjänsterna är delvis statsbidragsfinansierade och de personliga ombuden arbetar tillsammans med klienter på deras uppdrag, i syfte att överbrygga svårigheter som personer med psykiska funktionsnedsättningar möter i samhället, och därigenom skapa förutsättningar för den enskilde att ta makt över sitt eget liv.

Som personliga ombud är vi ett extra stöd som samhället erbjuder personer med psykiska funktionsnedsättningar i syfte att stärka den enskildes egenmakt. Vi arbetar med personer som i regel står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det är personer som har många års sjukskrivning varvat med olika insatser från Arbetsförmedlingen och de kan ha deltagit i samverkansprojekt med kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa i syfte att återfå arbetsförmåga men har återgått i sjukskrivning.

De kan ha sökt sjukersättning (tidigare kallat förtidspension) men fått avslag och har liten tilltro eller hopp om att kunna komma ut i arbete. Det vi ser nu att flera personer skickas till aktivitetsförmågeutredning av Försäkringskassan och i ett flertal fall får de därefter sin sjukpenning indragen oavsett vad utlåtandet från den läkare som ansvarar för utredningen säger.

Ett exempel på en avslagsmotivering kan vara att en person av läkaren bedöms ha total nedsättning av samtliga psykiska förmågor då personen inte klarar av att genomföra testerna. Men Försäkringskassan tar fasta på att personen klarar av att köra bil kortare sträckor vilket framgår av utredningen. Eftersom bilkörning innebär komplexa processer så bedöms personen ha full arbetsförmåga i ett lättare arbete som är normalt förekommande och har därmed inte rätt till sjukpenning.

När sjukpenningen dras in uppmanas personen att skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att skydda sin sjukpenninggrundande inkomst. För att få ersättning från A-kassa eller aktivitetsstöd ska man vara öppet arbetssökande med krav om att söka arbete och redovisa detta i en aktivitetsrapport varje månad och därutöver tidrapportera till sin A-kassa eller till Försäkringskassan.

De personer vi arbetar med klarar inte dessa krav, vare sig att söka arbete eller att rapportera in tider då de egentligen är för sjuka för att stå till arbetsmarknadens förfogande. De får då ingen ersättning. Vi ser mycket allvarligt på faktumet att sjuka blir utförsäkrade och mister möjligheten till egen försörjning.

I vårt län har nedmonteringen av Arbetsförmedlingen redan påbörjats och stödet till de mest utsatta centraliseras till Uppsala. Digitaliseringen ökar och det personliga mötet och stödet försvinner. För den som inte längre bedöms ha rätt till sjukpenning ges samma stöd som till den som blir uppsagd från sitt arbete.

Vi ser med oro på att man ska vara självgående och använda sig av digital självservice då personer med psykiska funktionsnedsättningar ofta har svårigheter med kommunikation på grund av bristande kognitiva förmågor. Som personligt ombud bistår vi i olika möten och samtal för att stärka den enskildes rätt och vi ser också att samhällets information inte alltid är så lättbegriplig.

Fler riskerar att hamna i utanförskap då de inte får det personliga och lokala stöd de behöver. För den som inte kan försörja sig hänvisas till kommunens socialtjänst för ekonomiskt bistånd. För att få den hjälpen ska man först uttömma sina egna resurser för att försörja sig själv. Allt som kan generera pengar ska säljas, exempelvis bostad, bil och fritidshus.

För den som har en psykisk sjukdom kan detta vara mycket smärtsamt och komplext att ta tag i. Den som lever i en relation blir beroende av sin partner och dennes inkomst om den är tillräcklig för att försörja hela familjen. Och på grund av att man saknar inkomst får man svårt att skaffa bostad, få lån och teckna abonnemang.

Detta är en allvarlig situation som motverkar jämställdhet och skapar ny fattigdom. Forskning kring återhämtning från psykisk sjukdom är tydlig när det gäller vikten av ekonomisk trygghet. Att inte ha kontroll över sin privatekonomi skapar oro hos alla men för den som redan har en psykisk ohälsa kan det förstärka ångest och depressiva tillstånd. Hur ska man tänka om sin framtid?

Försäkringskassan har en slogan på sin hemsida: Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Vi önskar att regeringen ger i uppdrag till Försäkringskassan att ta ett större ansvar för sin vision och ge den ekonomiska trygghet som långvarigt sjuka förtjänar.