Egenföretagare bidrar i högsta grad till våra trygghetssystem. Det är på tiden att de också får åtnjuta förmånerna fullt ut. Sveriges nära en halv miljon företagare förtjänar mer trygghet.

Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen utformades i en tid då fast anställning var normen. I dag ser arbetsmarknaden annorlunda ut. Det finns cirka en miljon företag i Sverige. Så många som tre fjärdedelar av dessa är enmansföretag. Allt fler driver eget företag och det är även vanligt att vara företagare och anställd, så kallad kombinatör.

I dag blir många egenföretagare besvikna när de behöver använda trygghetssystemen.

Artikelbild

Ulf Solhall

Reglerna i socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen är komplicerade och ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet kan bli låg även om du har arbetat länge.

Unionen har under lång tid drivit på för förändringar i trygghetssystemen så att egenföretagare ska få ett bättre skydd vid till exempel sjukdom och arbetslöshet. Vissa frågor har blivit verklighet, som bättre försäkringsskydd under ett företags uppstartsfas. Teknikutvecklingen har också inneburit administrativa förenklingar när företagarna ska använda sig av försäkringarna.

Men det är inte tillräckligt. Vi anser att egenföretagare förtjänar mer. Trygghetssystemen måste vara pålitliga och välfungerande för alla som arbetar. Det är viktigt inte minst för att behålla legitimiteten för våra gemensamma trygghetssystem.

Regeringen måste prioritera att fler ska få tillgång till fungerande skyddsnät och driva på för förändringar.

Det är positivt att den rödgröna regeringen i slutet på förra mandatperioden tillsatte en utredning som ska lämna förslag på förbättringar i försäkringsskyddet för egenföretagare. Men utredningens uppdrag är enligt oss alltför smalt. Vi ser att det riskerar kvarstå betydande problem som gör att egenföretagare även framöver inte får det skydd som de borde ha rätt till. Vi vill lyfta fram ett antal förändringar som vi anser behöver genomföras.

1. Förändrad och förbättrad beräkning av sjukvårdsgrundande inkomst (SGI). I dag är det svårt för egenföretagare att få sin SGI fastställd av Försäkringskassan och den är ofta låg. SGI-beräkningarna behöver förändras från att vara en prognos över framtida inkomster till att bygga på vad man faktiskt har tjänat. Det skulle förbättra situationen för de flesta vars inkomster är svåra att förutse. Socialförsäkringsutredningen 2016 kom fram till samma slutsats och nu gäller det att förslaget antas och sjösätts.

Regeringen bör också utreda om det går att införa en särskild VAB (vård av barn) för egenföretagare och kombinatörer, som bygger på en förenklad SGI-beräkning.

VAB-ersättningen skulle exempelvis kunna utformas som ett schablonbelopp, som max kan betalas ett visst antal dagar per år för personer med utredningskrävande SGI.

2. Minskad självrisk i sjukförsäkringen. En karensdag bör vara det förvalda antalet karensdagar för alla egenföretagare med enskild firma, i stället för nuvarande sju dagar. Så är det för anställda och vi ser ingen anledning till att det ska vara annorlunda för egenföretagare. Det ska fortsättningsvis även gå att välja en längre karenstid än en dag för den som vill, men kostnadsminskningen ska vara större än den är i dag. Unionen förespråkar också att egenföretagare som fyllt 55 år också ska kunna ha en karensdag, något som inte är möjligt i dag.

Egenföretagare med aktiebolag står dock för sina egna sjuklönekostnader de första 14 dagarna.

Regeringen bör utreda om denna självrisk är rimlig mot bakgrund av den sjukpenningavgift som dessa personer betalar.

Om inte, menar vi att utredningen ska föreslå en lägre avgift eller lägre självrisk.

3. Inkomstkrav i stället för arbetskrav i a-kassan. Arbetslöshetsförsäkringen bör baseras på ett inkomstkrav i stället för ett arbetskrav. Unionen föreslår att kravet på ett visst antal arbetade timmar varje vecka och månad för att kvalificera till försäkringen försvinner och att det istället bygger på hur stor inkomst du haft. Det skulle förenkla väsentligt inte minst för kombinatörer.

Frågan utreds just nu och uppdraget ska redovisas i januari 2020. Det är viktigt att regeringen driver på för snabb förändring.

4. Bättre a-kasseskydd. För att få ut arbetslöshetsersättning måste företaget läggas vilande eller ned. Unionen anser att regeringen bör utreda de så kallade vilande-reglerna och titta på hur arbetslöshetsförsäkringen kan bli mer tillgänglig för egenföretagare. I dag gäller att om du fått a-kassa och lagt ditt företag vilande och sedan startar verksamheten igen, kan du lägga företaget vilande och få a-kassa igen tidigast efter fem år. Det är en alltför lång tidsperiod. Vi anser att den bör kortas till åtminstone tre år.

Reglerna bör också ändras så att heltidsanställda som driver företag vid sidan om sin anställning behöver ha bedrivit sidoverksamheten i sex månader för att kunna få ut hel a-kassa, i stället för tolv månader som gäller i dag.

5. Mer flexibla regler för kombinatörer. Reglerna för dem som driver företag på deltid och blir arbetslösa på deltid behöver bli mer flexibla. Fler måste kunna behålla sitt företag aktivt och samtidigt få arbetslöshetsersättning på deltid. Unionen anser också att nyblivna företagare ska kunna behålla sin ersättningsgrundande inkomst från tidigare anställning i 36 månader i stället för i 24. Det ger ökad trygghet för dem som väljer att ta steget från anställning till eget företag.

Unionen organiserar över 10 000 egenföretagare. Vi hoppas och ser fram emot att regeringen nu tar krafttag för att egenföretagare, som i högsta grad är med och bidrar till välfärden i vårt land, också ska kunna ta del av den på rimliga villkor.

Birgitta Holmlund, vice ordförande Unionen Uppland och egenföretagare

Ulf Solhall, regionchef Unionen Uppland

Maria Nilsson, ordförande Unionen Stockholm

Jeanette Forss, regionchef Unionen Stockholm

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen