Fokusera framåt

Europa hamnar snabbt på efterkälken. Forskningspolitiken måste vässas nu, skriver representanter för Svenskt Näringsliv.

18 mars 2018 00:35

En allt större andel av investeringarna i forskning och utveckling i världen sker nu i Asien. Europa utmanas rejält. På sikt påverkar det europeisk konkurrenskraft och därmed jobb och välstånd.

Är europeisk forskningspolitik tillräckligt vass för att möta utmaningen?

I Bryssel pågår just nu planeringen inför EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, FP9. Bakom akronymen döljer sig ett av världens största forskningsprogram med stor betydelse för Europas näringsliv.

I dag presenterar Svenskt Näringsliv en ny rapport som visar på svenska företags syn på det europeiska forskningsprogrammet.

Rapporten innehåller både ljusglimtar och kritiska synpunkter på hur europeisk forskningspolitik fungerar. Svenska företag har sett ett mycket stort värde i att delta i tidigare program. Hela 80 procent av företagen i undersökningen uppger att deras deltagande i programmet har gjort dem mer konkurrenskraftiga.

Samma andel, 80 procent, ser samarbete med europeiska universitet och högskolor som ett viktigt motiv till deltagande i ramprogrammet. Nätverk med europeiska universitet är mycket värdefulla för företagens kompetensförsörjning och bidrar till att ny kunskap omsätts till innovationer.

Undersökningen visar att det finns alla skäl att säkerställa näringslivets deltagande även i kommande ramprogram.

Men undersökningen visar samtidigt på hinder mot deltagande. Hela 90 procent av företagen anser att den administrativa bördan i EU:s forskningsprojekt är alltför betungande. En viktig ambition vid utformandet av det nu pågående programmet, Horisont 2020, var just förenkling och minskad administration. Här finns mer arbete att göra om ambitionen är att öka deltagandet, inte minst de mindre från små och medelstora företag.

Det är tydligt att EU:s forskningsambitioner som helhet måste öka kraftigt.

Södra och östra Asien står i dag för 40 procent av alla forskningsinvesteringar, samtidigt som EU:s andel är bara hälften så stor. Den digitala ekonomin får ett allt större genomslag på handel och konsumtionsmönster. Kina står i dag för två femtedelar av hela den globala e-handelmarknaden och landets högteknologiska industri kommer med nuvarande utveckling att vara lika stor som USA:s om tio till femton år. Europa hamnar på efterkälken.

I ljuset av denna utveckling fortsätter EU att plöja ner 40 procent av sin budget i jordbruksstöd.

Det är orimligt. EU investerar i dag mindre i FoU, mätt som andel av BNP, än både USA och Kina. En reformerad EU-budget skulle kunna bidra till att sluta en del av detta FoU-gap.

Om Europa ska säkra sitt framtida välstånd krävs att villkoren för näringslivets forskningsinvesteringar är lika bra som i omvärlden. De utgör huvuddelen av all FoU i samhället och i högre grad omsätts till innovationer och jobb än offentlig forskning genom närheten till marknadens behov.

Brexit har under en längre tid skapat osäkerhet om EU:s framtida roll och viktiga framtidsfrågor har fått stå tillbaka. Europas politiker bör nu räta på ryggen och i stället fokusera framåt. Många svenska företag har varit framgångsrika medverkande i unionens forskningsprogram.

Sverige bör ta ledningen i arbetet med att förnya och vässa europeisk forskningspolitik.

Regeringen bör trappa upp sina ambitioner. Det finns ingen tid att förlora.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, Svenskt Näringsliv

Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Forskning

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!