Nyligen presenterade regeringen en rad förslag för att påskynda etableringen av nyanlända. Bland dem finns viktiga åtgärder för att förbättra integrationen, exempelvis tidigareläggning av svenskundervisning och kompetenskartläggning på anläggningsboende.
Men trots efterlängtade förslag missar regeringen målet.
Den rödgröna regeringen står fortfarande handfallen inför integrationens största utmaning: arbetslösheten bland nyanlända.
Liberala strukturreformer behövs för att fler personer ska få ett arbete att gå till. En reformering av lagen om anställningsskydd och åtgärder som gör att fler enkla arbeten växer fram måste vara av högsta prioritet.
I dag tar det i genomsnitt 2 555 dagar för en nyanländ att få sitt första arbete i Sverige. I integrationsdebatten framställs validering av universitetsexamina som en dundermedicin mot utanförskapet. I verkligen saknar dock majoriteten av dem som kommer till Sverige universitetsexamen. Av de nyanlända som är i etablering hos Arbetsförmedlingen har 49 procent förgymnasial utbildning, medan 20 procent har gymnasieutbildning.
Om Sverige hade lika många enkla jobb som EU-snittet skulle ungefär 200 000 fler ha ett arbete.
Nationalekonomen Andreas Bergh menar att länder som har lägre kollektivavtalstäckningsgrad och större lönespridning har fler utlandsfödda i arbete. Fackföreningarna måste ta sitt ansvar och sluta att gynna dem som redan har ett arbete. Därför bör fackföreningarna inför den kommande avtalsrörelsen överge sin käpphäst om höjda ingångslöner. Genom att hålla nere löneökningstakten kan fler arbeten växa fram, framför allt inom sektorer som redan anställer många nyanlända. I stället borde facken fokusera på att skapa förutsättningar för god löneutveckling genom hela livet, så att arbetslivserfarenhet lönar sig. Det skulle gynna både dem som står utanför den svenska arbetsmarknaden och dem som redan har ett arbete.
Det är inte konstigt att Konjunkturinstitutet anser att regeringens skattereformer leder till färre arbeten. Att minska skattereduktionen för rot och sänka rut-avdraget för personer under 65 år kommer att slå hårt mot de tiotusentals arbeten som växte fram tack vare avdragen. Tjänstesektorn anställer många utlandsfödda. I stället för regeringens skattehöjningar behövs fler skattesänkningar, framförallt för låginkomsttagare. Då kommer arbetskraftsutbudet att öka samtidigt som skattesänkningar stimulerar framväxten av jobb.
Även de stelbenta reglerna på arbetsmarknaden hindrar utlandsfödda från att få ett jobb.
Turordningsregler slår särskilt hårt mot utlandsfödda eftersom de oftast blir anställda sist och därför måste lämna arbetet först när arbetsbristen tränger sig på. Dessutom leder denna “först-in-först-ut”-princip till att människor inte vågar lämna sitt arbete för att söka sig vidare i arbetslivet. Turordningsreglerna måste därför slopas. I kombination med höjd a-kassa under en övergångsperiod kan människor byta jobb lättare. Det bidrar till att de hamnar på rätt arbetsplats, vilket gör att tillväxten ökar och jobben blir fler.
En liberal integrationspolitik måste alltid sätta individen före systemet och fler arbeten måste alltid vara en del av lösningen. Vi uppmanar regeringen till att driva en offensiv integrationspolitik. Annars sviker man de människor som väntar på att ta steget in i det svenska samhället.
Anton Wemander Grahm, förbundsordförandekandidat i Liberala ungdomsförbundet
Michaela Björnebäck, distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Västerbotten