Vad är viktigast för Sverige? Att du och jag kan köpa en elcykel billigt eller att det satsas på forskning och innovation? Det är en berättigad fråga med tanke på övergångsregeringens agerande. I deras budget angav de nämligen att de ”har begränsade befogenheter” och att ”den budget som lämnas utgår från tidigare riksdagsbeslut”.
Men med det sagt blir det märkligt att de då struntade i riksdagens tidigare beslut om att fördela nära 600 miljoner kronor till forskning och innovation, samtidigt som de satte av 350 miljoner till den starkt politiserade frågan om bidrag till elcyklar och eldrivna båtsnurror.
Att forskning behöver långsiktiga villkor är riksdagens partier överens om. Det framgick inte minst då den senaste forskningspropositionen antogs för två år sedan. Dåvarande regering gjorde en stor sak av just långsiktighet och valde att i likhet med Alliansregeringen presentera några tioåriga forskningsprogram.
Beslutet följdes upp i regeringens budgetproposition för 2018, där det också framgick hur mycket medel landets universitet och högskolor samt forskningsfinansiärer kunde påräkna för de nästkommande åren.
Det är därför ytterst förvånande att övergångsregeringen valde att inte fördela ut de aviserade beloppen.
För självklart har lärosäten och finansiärer förväntat sig att medlen ska betalas ut och anpassat sin verksamhet därefter. För Uppsala universitet handlar det om cirka 29 miljoner kronor och för Sveriges lantbruksuniversitet knappt 17 miljoner. Men forskningen kan också komma att påverkas av minskade anslag hos forskningsfinansiärerna.
Som tur var blev det M- och KD-budgeten som vann i riksdagen.Vi rättade till misstagen, skrotade statens subvention till elcyklar och fördelade ut de tillskott som den tidigare regeringen hade utlovat till forskningsfinansiärerna.
För lärosätena avsattes medlen som ett samlat anslag, med en instruktion att de skulle fördelas ut på respektive lärosäte i samband med vårbudgeten. M och KD infriade löftet och återställde således det som övergångsregeringen valt att strunta i. Men vad händer nu?
Med tanke på statsminister Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring, där han proklamerade att ”Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen ska vi försvara.”, borde allt vara frid och fröjd. Men för att försäkra oss moderater om att de medel som M och KD avsatte till lärosätena också hittar fram till rätt mottagare, har frågor ställts till berörda ministrar.
Döm om vår förvåning att några sådana garantier inte ges. Ansvariga ministrar garanterade inte ens att de medel som vi fördelade ut direkt till forskningsråden är trygga.
Detta är högst oroväckande och går stick i stäv med de långsiktiga villkor som regeringen tidigare har pratat sig varm om. Vi är många som vill ha en förklaring till denna kortsiktiga syn på ”långsiktighet”. Forskning förtjänar en regering som går att lita på.
Betty Malmberg, riksdagsledamot (M) för Östergötland
Marta Obminska, riksdagsledamot (M) för Uppsala län