Cannabisbruk kan ge lägre IQ

Gedigen forskning visar ­samband mellan cannabisbruk och försämring av minne, IQ och, i förlängningen, möjligheter i livet. Särskilt farligt är cannabis för unga hjärnor, skriver Erik ­Leijonmarck med flera.

20 juni 2013 12:22

Andelen ungdomar i Uppsala som har kommit i kontakt med cannabis de senaste åren har ökat. Hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasieskolor i Uppsala uppger att de ”känner någon som de tror eller är säker på kan sälja narkotika till dem”. Parallellt med detta sprids uppfattningen bland vissa att drogen endast har måttliga skadeverkningar – eller åtminstone inte tillräckligt allvarliga för att motivera samhällets förbud av den.

Denna utveckling är oroande eftersom cannabis är en drog som påverkar i synnerhet ungdomar negativt.

Det finns i dag gedigen forskning som påvisar riskerna med cannabis, särskilt vid tidig debut. Innan hjärnan är fullt utvecklad ökar risken för beroende (en av sex unga som använder cannabis hamnar i beroende), psykisk ohälsa och nedsatt kognitiv förmåga.

Amerikanska National Institute on Drug Abuse konstaterar att regelbunden användning av cannabis försämrar minne, koncentrationsförmåga och förmågan att utföra komplicerade tankeoperationer.

I en nyligen rapporterad studie från Nya Zeeland, Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife (Meier et al, 2012), påvisades ett tydligt samband mellan användandet av cannabis i unga år och försämring av intelligens (IQ) senare i livet. Försämringen kvarstod även om cannabisanvändningen upphört flera år innan uppföljningen som gjordes när användarna fyllt 38 år.

Forskarlaget bakom studien tolkar resultatet som att ett orsakssamband existerar mellan att använda cannabis, i framför allt unga år, och försämring av intelligens.

Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna och en påtalad konsekvens av detta är att känslolivet och personligheten gradvis avtrubbas. I amerikansk samhällsdebatt omnämns cannabis ibland som: ”a careless drug – because it makes the user care less” – användaren bryr sig mindre om saker som tidigare var viktigt i livet. Drogen kan bli ett sätt att slippa ta tag i jobbiga saker och skjuta problem framför sig. Passiviteten är en av de mer allvarliga följderna av ett långvarigt användande. Nyfikenheten på livet och viljan att ta sig för nya saker förbyts i cannabisrusets förnöjsamhet.

För individen som använder cannabis regelbundet blir detta problematiskt då denne riskerar att tappa de förmågor som efterfrågas i det moderna arbetslivet.

Användande av cannabis i tonåren har ett statistiskt signifikant samband med försämrade prestationer inom högre utbildning, lägre inkomstnivåer, sämre tillfredsställelse med livet, större beroende av sociala stödinsatser samt en större risk för arbetslöshet. Cannabis use and later life outcomes (Fergusson & Boden, 2008.)

På ett samhälleligt plan innebär ett ökat cannabisanvändande en utmaning för Sverige som kunskapsnation. Vår konkurrenskraft och framtida tillväxt beror på att vi har drivna och kreativa medborgare som skapar nya företag och är innovationskraftiga i den globala konkurrensen.

Att ha en tillåtande attityd till cannabis kan innebära att fler människor får svårare att komma in på arbetsmarknaden och blir sämre utrustade att delta i samhällsdebatten än vad de annars skulle ha behövt vara.

Detta innebär också en demokratisk utmaning då en demokrati byggs av aktiva och informerade medborgare. För att vända utvecklingen att allt fler unga använder cannabis behövs opinionsbildande insatser. A och O är att kommunicera moderna forskningsresultat om cannabis skadeverkningar på ett seriöst och trovärdigt sätt och ta samhällsdebatten om varför användandet av cannabis faktiskt innebär ett problem, både för individen och för samhället i stort – oavsett drogens legala status.

Föräldrar, lärare och civilsamhällets aktörer har alla en viktig roll att spela i det drogförebyggande arbetet.

Uppsala kommun, länsstyrelsen, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har redan ett etablerat samarbete med fokus på cannabis men kommer intensifiera detta under sommaren och hösten. Under augusti kommer ett idémöte att äga rum i kommunens lokaler där nyckelaktörer inom länet bjuds in för att diskutera hur vi kan motverka att allt fler unga använder cannabis. Ju fler som vill delta i en sådan diskussion, desto bättre. Det är hoppfullt att det finns enighet och folkligt stöd om vikten av att stävja narkotikaproblemet i dess linda. Att inte agera i dag innebär bara att problemet blir större imorgon.

Erik Leijonmarck
projektledare U-FOLD, Uppsala universitet
Anders A Aronsson
ordförande (FP) socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun
Lars Persson
vice ordförande (S) socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun
Monica Söderbaum
preventionsamordnare, Uppsala kommun,
Tobias Eriksson
chefsöverläkare, Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset
Gunilla Anderson
utvecklingsledare, Barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset
Anna Haid ANDT-samordnare, länsstyrelsen Uppsala län
Fred Nyberg
professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet och koordinator för U-FOLD
UNT 21/6 2013

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!