Blunda inte för kärnvapenhotet

Gunnar Hökmark nonchalerar det hot som kärnvapnen innebär mot vårt land och alla andra länder, skriver Per Åberg.

23 januari 2018 15:00

Gunnar Hökmark gör på UNT Debatt den 7 januari en bakvänd analys av Sveriges säkerhetspolitiska situation när han påstår att en svensk ratificering av FN-deklarationen om kärnvapenförbud skulle vara liktydigt med att "hota den svenska säkerheten".

Hökmark anser att Natos avskräckningsförmåga undermineras av FN-deklarationen. Eftersom deklarationen riktar sig till alla kärnvapenmakter utan undantag är det svårt att hävda att just Nato är drabbat. Deklarationen är avsedd att pressa kärnvapenmakterna att i första hand minska och till slut eliminera alla kärnvapen. Att detta kommer att ske genom förhandlingar mellan kärnvapenmakterna är ett rimligt antagande; på detta sätt har alla de vapenreduktioner som tidigare uppnåtts kommit till. Men utan press på dessa makter kommer knappast något att ske. Natos inställning, att så länge länder man ogillar har kärnvapen har Nato också rätt att ha sådana, är i dag ett nästan oöverkomligt hinder mot en minskning och i än högre grad mot ett avskaffande av dessa vapen.

Hökmarks resonemang för honom vidare till påståendet att Sveriges ratificering av deklarationen kan leda till minskat samarbete mellan Sverige och Nato. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uttalat sig om detta. Han sade nyligen till Dagens Nyheter på en direkt fråga att Sveriges undertecknande "kan få konsekvenser" för samarbetet mellan Nato och Sverige. Han hade knappast kunnat säga något annat – han måste ju med tanke på Natos medlemmar framhålla att det finns en poäng med att vara medlem i organisationen. Hökmark vänder det till att ratificeringen som han kallar "Margot Wallströms politik", hotar Sveriges säkerhet genom att sätta Sveriges nuvarande samarbete med Nato på spel. Det skulle, skriver han bombastiskt, vara liktydigt med att "bryta lojalitet och politiskt samarbete med Nato och våra grannar" och "underlätta för vissa regimer att ensamma förfoga över kärnvapen." Det är osäkert vad som faktiskt skulle hända med samarbetet om Sverige undertecknar deklarationen, men det är mycket troligt att inget förändras. Deklarationen riktar sig i lika mån mot alla kärnvapenmakter, inte speciellt mot Nato. Endast de som anser att kärnvapen är ett omistligt inslag i umgänget mellan stater, nu och för all framtid, kan ogilla den.

Hökmark nonchalerar det hot som kärnvapnen innebär mot vårt land och alla andra länder. Detta hot är verkligt redan i dag, trots eller på grund av det samarbete som vi har med Nato. Om Sverige i en krissituation aktiverar värdlandsavtalet med Nato ökar risken betydligt för att kärnvapen kommer att användas mot vårt land. Värdlandsavtalet innehåller inget som kan förhindra att kärnvapen utplaceras på svensk territorium, vilket är anmärkningsvärt. Själva förhållandet att så kan ske, med eller mot Sveriges vilja, kan motivera Ryssland att i ett krisläge ta steget att använda kärnvapen mot Sverige. Det är uppenbart att det ligger i Sveriges intresse att stödja alla strävanden att minska och slutligen avskaffa alla kärnvapen, precis som det ligger i de allra flesta länders intresse. Det är därför vår uppslutning tillsammans med de andra 121 stater som röstade för deklarationen är viktig.

Per Åberg
advokat

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!