Betande köttdjur i stället för slyåkrar

Jordbruksmark i våra skogsbygder läggs ned i snabb takt, skriver Karl-Ivar Kumm.

4 januari 2018 14:00

I UNT Debatt 2 januari framhåller landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att regeringen satsar en miljard kronor på att öka produktionen och stärka konkurrenskraften i hela den svenska livsmedelskedjan. Artikeln illustreras med ett köttpaket med en svensk flagga. Som skäl för ökad svensk produktion nämns bland annat att svenska livsmedel har stora mervärden som gör dem attraktiva på den globala marknaden. Ett annat skäl är att svensk mat skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Bucht framhåller också att en ökad export av ekologiska livsmedel kan skapa en större potential att ställa om till ekologisk produktion för dem som så önskar.

Bevarad jordbruksmark är en förutsättning för ökad produktion och export av livsmedel. Därför är det bra att skydd av bördig slättbygdsåker mot bebyggelse uppmärksammas. Något som däremot inte verkar uppmärksammas i någon större utsträckning ens i den ambitiösa nya svenska livsmedelsstrategin är att jordbruksmark i våra skogsbygder läggs ned i snabb takt. Sedan år 1961 har åkerarealen i landets skogsbygder minskat med 35 procent och de senaste tio åren har arealen minskat med åtta procent trots jordbruksstöden.

Om nedläggningen inte stoppas så kommer stora delar av landet att bli enbart skog och förslyade marker på väg att bli skog. Då förloras ännu mera biologisk mångfald och andra naturvärden. Dessutom omintetgörs Buchts förhoppning att svensk mat ska skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet. För att öka matproduktionen, bland annat för export, skapa nya matjobb och bevara ett rikt odlingslandskap i hela landet krävs lönsam och därmed ekonomisk hållbart jordbruk i hela landet inklusive skogsbygderna.

Ny forskning vid SLU i Skara visar att ekologisk betesbaserad köttproduktion kan bli lönsam och därmed få förutsättningar att öka i skogsbygder om man kan skapa stora sammanhängande betesområden av nedlagd och nedläggningshotat jordbruksmark och intilliggande skog. Sådan köttproduktion får generella svenska och ekologiska mervärden. På exportmarknader kanske köttet kan få ytterligare mervärden förknippade med att vara producerat långt från förorenade industritäta och trafikintensiva befolkningscentra.

Det finns många hinder för lönsam och ökande köttproduktion och bevarad jordbruksmark i skogsbygder, till exempel gosplittring med små skiften och många markägare, bristande tradition att skapa stora betesskogsmosaik, skogsskador vid ovarsamt skogsbete och rovdjur. Det finns starka samhällsekonomiska, regionalekonomiska och miljömässiga skäl för att använda en del av den omtalade livsmedelsmiljarden för att finna vägar förbi dessa hinder. Dessutom är det ur beredskapssynpunkt viktigt med omfattande matproduktion även utanför Syd- och Mellansveriges slättbygder.

Karl-Ivar Kumm
docent i lantbruksekonomi, SLU Skara

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!